Samhällets beredskap för översvämning

Den enskilde

Den enskilde har ett eget ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand vilar det på den enskilde att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffar, eller när det finns en överhängande fara för en olycka och den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa om det framstår som rimligt att samhället ska göra det.

Kommunen

När en översvämning inträffat som påverkar bebyggelse, vägar eller människor och som bedöms kräva räddningsinsats enligt lagen om skydd mot olyckor, är det kommunens räddningstjänst som ansvarar för att räddningsarbetet kommer igång snabbt. Den kommunala räddningstjänsten har alltid beredskap.

Kommunen arbetar även förebyggande och har ansvar för planeringen av var det är säkert eller olämpligt att bygga, bland annat med hänsyn till översvämningsrisken. Till sin hjälp har de i de flesta kommuner översvämningskartor och undersökningar av markens stabilitet.

Regionen

Länsstyrelserna ska stötta kommunerna och hjälpa till att samordna mellan kommunerna i länet. Länsstyrelserna har beredskap dygnet runt. Om räddningstjänsten i flera kommuner berörs av en översvämning ska länsstyrelsen besluta vem som ska leda räddningsarbetet, om inte räddningsledarna själva redan kommit överens. Då samverkar också polisen med räddningstjänsten på regional nivå.

Polisen ska bland annat se till att räddningstjänsten kan komma fram och ska utrymma områden och bostäder som är utsatta för fara. Varje regional polismyndighet har ständigt ett vakthavande befäl i tjänst eller i beredskap.

Trafikverket samarbetar med räddningsledare, polis och länsstyrelse när det finns risk för störningar på vägar och järnvägar.

Länsstyrelserna ansvarar för att älvgrupper för de större svenska vattendragen bildas. I älvgrupperna ingår länsstyrelser, kommuner, vattenregleringsföretag, kraftföretag, larmcentraler, Trafikverket med flera. Älvgrupperna ska samordna information kring översvämningsriskerna och verka för att säkerheten utmed vattendraget ökar.

Centralt

En rad myndigheter arbetar med att förebygga översvämningar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetar med att förebygga och begränsa effekterna av naturolyckor, bland annat genom att ha ständig beredskap, ta fram översiktliga översvämningskarteringar, hjälpa kommunerna med översvämningsskydd som sandsäckar, barriärer, elverk och pumpar samt fördela statsbidrag till förebyggande åtgärder mot översvämningar i bebyggda områden.

Om situationen kräver större insatser kan räddningsledaren begära hjälp från Försvarsmaktens insatsstyrka. Försvarsmakten kan utöver personal också hjälpa till med helikoptrar, flygplan, terrängbilar, bandvagnar, bandschaktare, krigsbroar och båtar.

Statens geotekniska institut, SGI, arbetar med markens och berggrundens stabilitet, geoteknik. De medverkar i förebyggande arbete mot ras och skred och ska särskilt övervaka de geotekniska förhållandena längs Göta älvs dalgång. Vid översvämningar ökar risken för ras och skred i känsliga områden. SGI hjälper räddningstjänsten med att bedöma hur stor risken är för skred och med att undersöka hur stabilt ett område är efter att ett ras eller ett skred har inträffat.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har en ständig beredskap och varnar när det är oväder på väg, när det är risk att vattenflöden ska öka markant i vattendrag eller när det är risk att havsvattennivåerna ska stiga ovanligt högt. SMHI kartlägger på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, översvämningsrisken i tätorter i ett antal vattendrag i Sverige.