Ordlista S

Samhällsskydd

Det arbete som behöver bedrivas för att skydda samhället mot olyckor och allvarliga/extraordinära händelser. I detta arbete deltar såväl myndigheter, organ och institutioner som den enskilda individen.

Samhällsviktig verksamhet

En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor:

• Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 
• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 

Samordning 

Samordning avser aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan.

Samlingsplats

Plats för samling av personal före eller efter en polisinsats.

Samverkan

Samverkan avser den dialog som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål.

Sanering

Åtgärder för att avlägsna skadliga ämnen från personer, miljö och egendom.

Saneringsplats för insatspersonal

Plats inom ett skadeområde där kontaminerad personal från insatsen saneras.

Sektor

1. Ett stort skadeområde kan delas upp i sektorer för att underlätta räddningsarbetet.
2. Verksamhetsområde för myndigheter och organisationer.

Sektorchef

Befäl från räddningstjänsten som leder arbetet i en sektor av skadeområdet. Sektorchef

Sektorsansvar

Alla myndigheter och organisationer har ett ansvar för sitt verksamhetsområde, även vid kris.

Sjukvårdsgrupp

Består av hälso- och sjukvårdspersonal med särskild katastrofmedicinsk utbildning som är utrustad för att arbeta inom skadeområde.

Sjukvårdsinsats

Termen används för att skilja mellan olika insatser, som polisinsats och räddningstjänstinsats.

Sjukvårdsledare

Person i hälso- och sjukvården som administrativt leder sjukvårdens arbete.

Sjöräddning

Sjöfartsverket är ansvarig för efterforskning och undsättning av människor som hamnat i sjönöd inom svensk sjöräddningsregion med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Ansvarar också för sjuktransporter från fartyg. Sjöräddningen

Sjöräddningscentral

Ansvarar för ledningen av sjöräddningen och för samordningen av räddningsarbetet inom ett sjöräddningsområde. Sjöräddningscentralen

Sjöräddningsregion

Ett område med angiven utsträckning för vilket en nation påtagit sig ansvaret för sjöräddningstjänsten.

Skadehändelse 

Händelse som orsakar skada på människor, miljö eller egendom.

Skadekort

Journalhandling som används av hälso- och sjukvårdspersonal vid arbete inom skadeområde. Skadekortet fästs på den skadade eller sjuke. Se prioritetsmarkering.

Skadeområde

Område runt en skadeplats inom vilket räddningsarbetet leds och organiseras.

Skadeplats

Plats där skada inträffat.

Skadeplatschef

Befäl från räddningstjänsten som under räddningsledaren leder det direkta räddningsarbetet på skadeplatsen. Skadeplatschef

Skallgång

Genomsökning av terrängområde med en kedja av personer för att eftersöka försvunnen person.

Se även eftersök.

Spärr

Åtgärd som innebär avspärrning för att hindra människor eller trafik att nå ett visst område, till exempel ett skadeområde. 

Stab

Organisation för ledning, samverkan, administration, underhåll och service, information och samband.

Stabschef

Leder och samordnar arbetet inom staben.

Stabsorientering

Information och genomgång i staben om aktuell händelse och åtgärdsläget.

Stabstjänst

Verksamhet som bland annat avser att:

• skapa underlag för chefs beslut.
• omsätta chefs beslut i order, instruktioner och anvisningar.

• övervaka att order, instruktioner och anvisningar efterlevs på avsett sätt.