Ordlista S
Samhällsskydd
Det arbete som behöver bedrivas för att skydda samhället mot olyckor och allvarliga/extraordinära händelser. I detta arbete deltar såväl myndigheter, organ och institutioner som den enskilda individen.
Samhällsviktig verksamhet
En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor:
- Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället.
- Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Samordning
Samordning avser aktivitet som innebär att se till att den verksamhet som bedrivs av olika samhällsorgan genomförs med utgångspunkt i gemensamma planeringsförutsättningar och att själva genomförandet inte präglas av divergerande mål mellan olika samhällsorgan.
Samlingsplats
Plats för samling av personal före eller efter en polisinsats.
Samverkan
Samverkan avser den dialog som sker mellan självständiga och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål.
Sanering
Åtgärder för att avlägsna skadliga ämnen från personer, miljö och egendom.
Sektor
- Ett stort skadeområde kan delas upp i sektorer för att underlätta räddningsarbetet.
- Verksamhetsområde för myndigheter och organisationer.
Sektorchef
Befäl från räddningstjänsten som leder arbetet i en sektor av skadeområdet.
Sektorsansvar
Alla myndigheter och organisationer har ett ansvar för sitt verksamhetsområde, även vid kris.
Sjuktransport
Transport av patient från hämtplats till sjukhus med ambulans eller annat specialfordon.
Sjuktransportledare
Leder sjuktransporterna enligt ledningsläkarens direktiv.
Sjukvårdsgrupp
Insatsgrupp från sjukvården som har särskild katastrofmedicinsk utbildning och utrustning. Gruppen består oftast av en läkare och en sjuksköterska eller av två specialutbildade sjuksköterskor.
Sjukvårdsledare
Person i hälso- och sjukvården som administrativt leder sjukvårdens arbete.
Sjöräddning
Sjöfartsverket är ansvarig för efterforskning och undsättning av människor som hamnat i sjönöd inom svensk sjöräddningsregion med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. Ansvarar också för sjuktransporter från fartyg.
Sjöräddningscentral
Ansvarar för ledningen av sjöräddningen och för samordningen av räddningsarbetet inom ett sjöräddningsområde.
Sjöräddningsregion
Ett område med angiven utsträckning för vilket en nation påtagit sig ansvaret för sjöräddningstjänsten.
Skadehändelse
Händelse som orsakar skada på människor, miljö eller egendom.
Skadekort
Dokument med förtryckt skadekortsnummer för notering av skada, behandling, prioritet och transportanvisning.
Skadeområde
Område runt en skadeplats inom vilket räddningsarbetet leds och organiseras.
Skadeplats
Plats där skada inträffat.
Skadeplatschef
Befäl från räddningstjänsten som under räddningsledaren leder det direkta räddningsarbetet på skadeplatsen.
Skadeplatsgrupp
Enhet som består av sjukvårdspersonal, i regel med läkare som chef. Arbetar på skaplatsen.
Skadesortering
Sortering av skadade i prioritetsgrupper för behandling och transport.
Skallgång
Genomsökning av terrängområde med en kedja av personer för att eftersöka försvunnen person.
Se även eftersök.
Spärr
Åtgärd som innebär avspärrning för att hindra människor eller trafik att nå ett visst område, till exempel ett skadeområde.
Stab
Organisation för ledning, samverkan, administration, underhåll och service, information och samband.
Stabschef
Leder och samordnar arbetet inom staben.
Stabsläkare
Läkare som ingår i den medicinska regionala katastrofledningen.
Stabsorientering
Information och genomgång i staben om aktuell händelse och åtgärdsläget.
Stabstjänst
Verksamhet som bland annat avser att:
- skapa underlag för chefs beslut.
- omsätta chefs beslut i order, instruktioner och anvisningar.
- övervaka att order, instruktioner och anvisningar efterlevs på avsett sätt.
Sidan uppdaterad:
2010-07-21 16.03
Dela
Facebook