Säker dricksvattenförsörjning

Tillgång till friskt vatten är någonting som de flesta i vårt land tar för givet. Därför kan konsekvenserna också bli stora när det blir avbrott i dricksvattenförsörjningen. Här kan du läsa om myndigheternas arbete för att säkra tillgången till vatten och också om ditt eget ansvar.

Dricksvatten brukar kallas vårt viktigaste livsmedel. En bra vattenförsörjning är en hörnsten i ett väl fungerande samhälle. Kranvatten används bland annat som dricksvatten, för hygieniska ändamål som bad, tvätt och toaletter samt till brandsläckning. Bra dricksvatten är också en förutsättning för att övrig livsmedelsindustri ska fungera, till exempel mejerier, slakterier och bryggerier. Som samhällsfunktion karaktäriseras vattenförsörjningen av att den är storskalig och komplex. Samtidigt måste den vara robust nog för att fungera tjugofyra timmar om dygnet, dag efter dag, månad efter månad, år efter år.

Gemensamma EU-regler för vatten

Dricksvattenproducenten har ansvar för att dricksvattnet är säkert. Hälften av det kommunala vattnet i Sverige kommer från ytvatten i sjöar och vattendrag. En fjärdedel är grundvatten i mark och resten är grundvatten som förstärks med infiltration av ytvatten. Kommunerna ansvarar direkt eller genom egna bolag för vattenförsörjningen i tätorterna. De driver vattenverk, avloppsreningsverk och sköter ledningar.

Kvalitetskrav och andra regler om dricksvatten tas fram gemensamt av medlemsstaterna inom EU och införlivas i svensk lagstiftning av bland annat Livsmedelsverket. Livsmedelsverkets regler gäller för storskalig dricksvattenförsörjning, till exempel kommunalt dricksvatten, och för dricksvatten som används i kommersiell och offentlig verksamhet, till exempel på skolor, sjukhus och i livsmedelsföretag. Reglerna gäller inte för enskilda brunnar.

Myndighetskontroll av dricksvatten utförs lokalt av kommunerna och samordnas regionalt av länsstyrelserna. Livsmedelsverket samordnar kontrollen nationellt, vilket bland annat innebär att vägleda och informera.

Egna brunnar

Cirka 1,2 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från egna brunnar. Ungefär lika många har egna brunnar för fritidsboende. Ungefär 40 procent av landets grävda brunnar har någon gång under året för höga halter av mikroorganismer eller nitrat i vattnet.

Nationell vattenkatastrofgrupp

Flera typer av händelser kan påverka tillgången till friskt vatten, till exempel översvämningar, stora läckor, elavbrott och olyckor som förorenar vattentäkter. Händelser som kan vara svåra att hantera för en enskild kommun.

För att hjälpa kommunerna under kriser som drabbar dricksvattnet har Livsmedelsverket bildat en nationell vattenkatastrofgrupp, VAKA. VAKA består av representanter från dricksvattenproducenter, miljökontor, räddningstjänst och analysexperter.

VAKA kan hjälpa till vid alla typer av kriser som allvarligt påverkar eller hotar att påverka säkerheten eller möjligheten att distribuera dricksvatten till konsumenterna. Alla förvaltningar har möjlighet att få detta stöd, som kan vara allt från coaching eller expertstöd via telefon till stöd på platsen för krisen.  Gruppen kontaktas via SOS Alarm.

I dag finns det nationella lager med utrustning för nödvattenförsörjning på sex platser i landet. Utrustningen kan avropas av kommuner under kriser, och detta görs genom att kontakta VAKA-gruppen.

Vid vattenburna utbrott har Livsmedelsverket i samverkan med andra myndigheter en utbrottsjour som lokal kontrollmyndighet kan kontakta och söka stöd av.

Källa: Livsmedelsverket

Sidan uppdaterad: 2012-12-13 17.04