Att möta rykten med bekräftad information

– Är det säkert för mig att gå hem genom centrala Stockholm nu?

Den frågan fick vi många gånger under eftermiddagen och kvällen den 7 april. Frågan var rimlig. Det hade nyss skett ett terrorattentat mitt i centrala Stockholm.

Det enklaste hade varit att svara: ”Nej, det förekommer ingen skottlossning vid Fridhemsplan”. Men hur skulle vi kunna garantera att ingen sköt vid Fridhemsplan eller någon annanstans i Stockholm?

det är du som måste fatta beslut om du ska gå hem

Vi kunde naturligtvis inte garantera någons säkerhet. Vad Krisinformation.se och andra aktörer, i det här fallet främst Polisen, kan göra är att hjälpa dig att fatta ett välinformerat beslut. För det är du som måste fatta beslut om du ska gå hem genom centrala Stockholm eller inte. Vi kunde bara svara att det enligt Polisen inte fanns några uppgifter som tydde på fler attentat. Vid attentat eller stora olyckor finns det inte svar på alla frågor.

Vissa generella råd kan vi ge. Vi kunde skriva: "Det bästa du kan göra nu är att hålla dig lugn, respektera avspärrningarna och följa information från bekräftade källor”.

Men det var omöjligt att svara på frågan om du skulle hinna till dagis och hämta innan stängningsdags och om förskolan höll öppet extra länge, till dess att alla föräldrar hunnit hämta.

rykten sprids snabbt och når många

Det skapades rykten under händelsen. Underligt annars. Så har skett i alla tider. Vad som är nytt för vårt decennium är att rykten sprids så snabbt och når så många via sociala medier. Men med samma metod kan man ju också sprida bekräftad information och goda råd. Och det gjorde vi och många andra, både ansvariga aktörer och privatpersoner. I ett högre tempo än vi gjort vid tidigare händelser. Men detta hade vi inte kunnat göra om inte Polisen och andra ansvariga löpande hade försett oss med bekräftad information.

Men när man bemöter rykten och falska uppgifter får man vara försiktig. Genom att upprepa ryktet som man vill dementera kan man förstärka det.

Upprepa inte rykten

Vi ville därför inte gå ut på sociala medier med ”Det förekommer rykten om skottlossning vid Fridhemsplan i Stockholm. Polisen kan inte bekräfta detta”. Risken är att många läsare bara minns ordet skottlossning och att Krisinformation.se, som förmedlar bekräftad information, twittrat om detta. Det bästa sättet är alltså att försöka dementera ryktet utan att upprepa det. Det gjorde vi genom att uppmana att inte sprida rykten. Våra råd om hur man uppför sig i sociala medier vid en händelse spreds också till hundratusentals.

Våra viktigaste råd var att inte sprida rykten och att inte lägga ut bilder på drabbade. Men vi var på inget vis först med de uppmaningarna. Vi såg flera inlägg där privatpersoner vädjade om återhållsamhet, inlägg som delades av många.

När det blev känt att många skulle få svårt att ta sig hem eftersom kollektivtrafiken i stora delar Stockholm stängts dök #openstockholm upp i flödena, hashtaggen där stockholmare bjöd in de som hade svårt att ta sig hem efter attentatet. En kopp kaffe eller ett mål mat, någonstans att sova eller kanske bara lite samvaro i stund som kändes svår för många. #openstockholm visade hur privatpersoner tog ansvar när samhällets resurser var ansträngda. Här visade många människor en vilja att delta. Det tycker vi är bra.