Efter Alfrida: Så fungerade Norrtäljes trygghetspunkter

Varför öppnade ni trygghetspunkter och vad erbjöds där?

Trygghetspunkterna öppnades för att människor skulle kunna få dricksvatten, värme, möjlighet att laga mat och ladda mobilen. Det var till och med någon som kom in och laddade sin eldrivna syrgasutrustning. Efterhand fanns också möjlighet att tvätta sig, duscha och några kunde till och med övernatta tillfälligt. En uppskattad sak var också kaffe och samvaro. Folk behöver känna att vi finns där med dem i det som händer. Vid trygghetspunkterna fanns också uppdaterad information om läget, vilka åtgärder som hade genomförts och om vart man kan vända sig med olika frågor, alltså kontaktuppgifter till elnätsbolag, mobiloperatörer och försäkringsbolag.

...när inget annat fungerar, så är brandstationen igång. 

Varför valde ni just brandstationerna?

När grundvattennivåerna var låga sommaren 2017 började vi använda brandstationerna som tappställen, så folk vet var de finns. En annan fördel är att när inget annat fungerar, så är brandstationen igång och bemannad. Där finns dricksvatten, kommunikation och reservkraft. Brandstationerna är utplacerade för att kunna nå invånarna på en viss tid så därför kan även invånarna lätt nå dem.

Finns det några begränsningar?

Man kan se brandstationerna som en typ av primära trygghetspunkter som alla ska känna till och som fyller de mest grundläggande behoven. Men vid en massevakuering skulle vi behöva erbjuda logi, hygien och bespisning till fler. Då talar vi om en typ av sekundära trygghetspunkter, vilket kan vara en intressant tanke. Inte minst med planeringen av civilt försvar.

Vi måste kunna kommunicera analogt samtidigt som vi använder satellittelefoner.

Vilka lärdomar har ni dragit av arbetet?

Tänk på att stora delar av samhället faktiskt fungerade efter Alfrida. Vi måste börja prata om hur vi får ut analog information samtidigt som vi använder den senaste tekniken. Vi måste kunna kommunicera analogt samtidigt som vi använder satellittelefoner.