Översvämning. Foto: Johan Eklund / MSB.

Krishanteringens grunder

Om man förstår de grundregler som styr svensk krisberedskap och hantering av extraordinära händelser får man också en bild av hur krishanteringssystemet fungerar.

Svensk krishantering bygger på samverkan. Det gäller samverkan mellan olika myndigheter och kommuner likväl som samverkan mellan företag och frivilligorganisationer. Och inte minst samverkan mellan människor. Eftersom ingen ensam kan avvärja eller hantera en kris.

De tre grundprinciperna

En viktig del är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna.

Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare.

Likhetsprincipen
Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.

Närhetsprincipen
Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen och det aktuella landstinget som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser.

Lagar och förordningar vid en kris

Två lagar reglerar specifikt krishanteringen i Sverige. Men det finns relevanta avsnitt även i ordinarie lagar. Dessa kan du hitta genom att följa länkarna längst ned på denna sida.

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
Reglerar den lokala krishanteringen i kommuner och landsting. Enligt lagen är kommuner och landsting skyldiga att förbereda sig och ha en plan för hur extraordinära händelser ska hanteras. Lagen säger också att alla kommuner och landsting ska ha en särskild krisledningsnämnd som kan ta över de vanliga kommunala nämndernas uppgifter under en kris.

Förordning om krisberedskap och höjd beredskap
Den 1 april 2016 ersattes förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap av två nya förordningar. Förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap (Försvarsdepartementet) och förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap (Justitiedepartementet).

Informationen är sammanställd av Krisinformation.se

Myndigheter i de sex samverkansområdena

Teknisk infrastruktur:
Svenska Kraftnät
Elsäkerhetsverket
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Livsmedelsverket
Post- och telestyrelsen
Energimyndigheten
Fortifikationsverket

Transporter:
 
Trafikverket
Sjöfartsverket
Energimyndigheten
Transportstyrelsen
LFV - Luftfartsverket

Farliga ämnen: 
Kustbevakningen 
Livsmedelsverket 
Rikspolisstyrelsen 
Folkhälsomyndigheten 
Socialstyrelsen 
Statens jordbruksverk 
Strålsäkerhetsmyndigheten 
Statens veterinärmedicinska anstalt
Tullverket 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Ekonomisk säkerhet: 
Finansinspektionen 
Försäkringskassan 
Riksgälden 
Skatteverket 
Tullverket 

Geografiskt områdesansvar: 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Länsstyrelserna 

Skydd, undsättning och vård: 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Kustbevakningen 
Rikspolisstyrelsen 
Sjöfartsverket 
Socialstyrelsen 
Transportstyrelsen
Tullverket