Polisen

Det är först när händelser är så omfattande och allvarliga att Polisen måste prioritera om sina resurser som myndigheten ställer om till ett krisläge.
Polishelikopter i luften. Foto: Jimmy Gustafsson/Polisen

Även om Polisens vardag kan vara nog så dramatisk – med ingripande mot brottslingar, komplicerade utredningar och svåra trafiksituationer att reda ut – är dessa exempel inte särskilda händelser.

Särskilda händelser går utöver Polisens dagliga verksamhet och är så allvarliga eller omfattande att Polisen måste fördela om sina resurser enligt särskilda rutiner.

Exempel på särskilda händelser:

  • Våldsamma upplopp eller oroligheter i samband med manifestationer eller idrottsevenemang.
  • Sabotage eller bombhot.
  • Terroristangrepp.
  • Större händelse med många döda och skadade eller fara för mångas liv eller omfattande materiell skada.
  • Efterforskning av försvunna personer.
  • Rymning av personer som anses farliga.
  • Fjällräddning.

Vid en särskild händelse organiserar sig polisen på ett annat sätt än i vanliga fall och går upp i stab, vilket innebär att särskilda resurser och personer avsätts för att arbeta enbart med den särskilda händelsen. Den särskilda händelsen hanteras separerat från övrig verksamhet.

En större polisinsats leds normalt av en särskilt utsedd chef som har en ledningsstab. På fältet arbetar en polisinsatschef med en fältstab. Polisinsatschefen leder en polisinsatsstyrka.

Läs mer om hur Polisen är organiserad.

Informationen kommer från Polisen.

Polisens uppgifter vid räddningsinsatser

  • Reglera trafiken för att insatsen ska kunna genomföras.
  • Bereda fri väg för räddningsfordon.
  • Utrymma skadeplatsen.
  • Spärra av skadeområdet.
  • Bevaka det avspärrade området.
  • Ansvara för eftersökning av försvunna, skadade och chockade människor.
  • Leda utredningen om händelsen.
  • Identifiera döda och skadade.
  • Underrätta anhöriga till drabbade.
  • Utreda eventuella brott, brottsplatsundersökning t ex.
  • Söka och gripa misstänkta gärningsmän.