Både människors hälsa och samhället i övrigt kan påverkas av höga temperaturer. Foto: Karl-Josef Hildenbrand/TT.

Höga temperaturer

Värmeböljor kan påverka hälsan negativt och ökar bland annat risken för bränder. SMHI kan varna för höga temperaturer, vilket bland annat är till hjälp för sjukvården.

Vid långvarig värme över 26 grader ökar risken för värmeslag och uttorkning. Det kan vara farligt för bland annat små barn, äldre och sjuka. Under värmeböljan i augusti 2003 dog betydligt fler människor än normalt i de drabbade delarna av Europa. Även i Sverige kan temperaturen vissa somrar stiga så högt att dödligheten ökar.

Vid värmebölja ökar brandrisken. Släckningsarbete och räddning kan kräva stora resurser och bränderna orsakar i sig utsläpp av sot och gaser. Höga temperaturer ökar tillväxten av bakterier i dricksvatten och livsmedel, och risken för matförgiftning ökar.

Belastningen på elförsörjningen ökar också vid höga temperaturer eftersom kraftverk och serverhallar måste kylas. Vid extrem hetta drabbas järnvägsspår av så kallade solkurvor.

Värmevarningar

Flera länder använder varningssystem för höga temperaturer. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har beredskap för värmevarningar under perioden maj till september. Vid en förväntad högsta temperatur på minst 26 grader tre dagar i följd skickar SMHI ut ett meddelande till alla landsting, länsstyrelser och till utvalda myndigheter. Meddelandet läggs även ut på SMHI:s hemsida.

Om den högsta temperaturen varje dygn bedöms bli minst 30 grader tre dagar i följd utfärdar SMHI en klass 1-varning. Om det väntas vara minst 30 grader varmt längre än fem dygn utfärdas en klass 2-varning. Det gäller även när temperaturen bedöms bli minst 33 grader i tre dygn eller mer.

Informationen kommer från: SMHI, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).