Storm vid västra hamnen i Malmö, 2007. Foto: Johan Nilsson/TT.

Stormar och oväder

Sverige drabbas ibland av kraftiga oväder som bland annat kan leda till strömavbrott, trafikstörningar och teleavbrott.

Kraftigt snöfall i kombination med hård vind kan skapa snödrivor och halka, vilket kan ge stora problem i trafiken. Konsekvenserna för samhället vid ett oväder ser olika ut och beror bland annat på vilken höjd området ligger på och hur nära det är till skog, vattendrag eller hav. Här finns svar på vanliga frågor om stormar och oväder.

Din beredskap för storm

Under ett strömavbrott är det bra att ha tillgång till en batteridriven radio för att kunna ta del av information. En annan möjlighet kan vara att lyssna på radio i bilen. Om avbrottet är omfattande kommer täta meddelanden i Sveriges Radio P4. Ha även en fungerande ficklampa hemma.

Det är lättare att hålla värmen om fler personer befinner sig i samma rum. Fäll ned persienner och dra för gardiner, eller häng filtar för fönstret för att minska avkylningen.

Se upp för brandfaran

Fotogen- eller gasolkamin, gasolvärmare, braskamin eller annan eldstad är bra att använda, men se noga till att det inte ryker in, på grund av koldioxidfaran. Använd inte kamin när alla sover och använd absolut inte gasspis som värmekälla. Gasspisar och material i spisens närhet är inte konstruerade för en gaslåga som brinner flera timmar sträck.

Stearinljus och värmeljus är bra ljuskällor och bidrar samtidigt med värme, men tänk på brandfaran och se till att ha god ventilation. Tänk även på att inte ställa för många värmeljus tätt intill varandra. Den samlade värmen från ljusen kan resultera i höga lågor och risk för att elden sprider sig.

Vatten

Ett oväder kan även påverka tillförseln av dricksvatten. Försäkra dig om att ha tillgång till vatten genom att tappa upp vatten innan trycket i ledningssystemen försvinner. Ha dunkar tillgängliga hemma att tappa vatten i, om det blir nödvändigt att hämta vatten utifrån. Bor du i tätort får du information via radion var vatten finns att tillgå.

Samhällets beredskap vid storm

Det är främst den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för ett eventuellt räddningsarbete i samband med storm och oväder. Räddningstjänsten tar hand om människor och djur som befinner sig i fara. Polisen kan exempelvis kallas in för att bistå Trafikverket, som samarbetar med räddningsledare.

Regionen

Om flera kommuner berörs kan länsstyrelsen ta ett övergripande ansvar och utse en gemensam räddningsledare. Länsstyrelsen kan då också fatta beslut om att stänga av allmänna vägar och liknande. I sådana lägen samverkar länsstyrelsen med polisen, som ser till att räddningstjänsten kan komma fram dit de ska. Polisen utrymmer också områden och bostäder som kan innebära fara för människor.
Polisen och länsstyrelsen samarbetar när det finns risk för störningar på vägar och järnvägar. Trafikverket har ansvar för att röja statliga vägar.

Nationella myndigheter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan bland annat bistå med materiel från depåer som finns runt om i landet, som till exempel mobila elverk och bandvagnar.
Om situationen kräver större insatser kan räddningsledaren begära hjälp från Försvarsmaktens insatsstyrka. Försvarsmakten kan hjälpa till med personal och med helikoptrar, flygplan, terrängbilar, bandschaktare, krigsbroar och båtar. Elnätsföretagen arbetar för att elförsörjningen ska fungera. Vid strömavbrott görs om möjligt omkopplingar förbi skadade ledningar. Telia ansvarar för att så snabbt som möjligt återställa telenätet.

Vädervarningar

SMHI gör väderprognoser och går ut med varningar när det är ett oväder på väg. Varningarna publiceras på SMHI:s hemsida 24 timmar innan ovädret inträffar.
SMHI:s vädervarningar är indelade i tre klasser, där klass 3 innebär värst väder. Vädervarningarna kan omfatta vind, snöfall, underkylt regn, åska och fjällväder. SMHI varnar också för vattenstånd, nedisning och höga flöden.

Polisen ansvarar för att efterforska och rädda människor i fjällen. Sjöräddningen, som ingår i Sjöfartsverket, ansvarar för räddningsarbete till havs.

Informationen kommer från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Länsstyrelsen i Skåne, Polisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), SMHI, Fjällräddningen, Energimyndigheten och Civilförsvarsförbundet.