Extremt väder medför även en stor utmaning för samhällets räddningsinsatser. Foto: Johan Nilsson/TT.

Vinteroväder

Normalt orsakar snöfall inga större problem för samhället. Stora mängder snö på kort tid kan dock leda till problem, särskilt om det blåser.

Snökanoner och snödrev

Snökanoner är ett väderfenomen som ger mycket stora snömängder på väldigt kort tid. Det uppstår när kall luft strömmar in över land medan Östersjöns vatten fortfarande är relativt varmt. Temperaturskillnaden får stora mängder vatten att avdunsta och bilda moln, som nästan omedelbart ger ifrån sig snöfall. När snöbyarna träffar svenska kusten förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner.
Väderfenomenet har fått sitt namn av att det på satellitbilder ser ut som att det står en stor snökanon ute på havet och sprutar in snö över land.

Snökanoner är vanligast längs Svealands Östersjökust och kan medföra mycket stora snömängder. I december 1998 kom det till exempel 1,5 meter snö i och kring Gävle.

Snödrev innebär att stark vind driver ut snö på vägen. Både snökanoner och snödrev innebär nedsatt sikt och kan ge stora trafiksvårigheter. Trafikverket har information om läget på vägarna.

Isstormar

Isstormar är stora mängder underkylt regn som bildar ett tjockt islager. Sådant regn kan bildas när ett lager med varm luft ligger över ett tunnare lager kall luft närmast marken. Det innebär att regndroppar inte hinner frysa till is utan når marken som underkylt regn. Då bildas ett islager på bland annat vägbanor, med blixthalka som följd.
Isstormar kan leda till transportstörningar, elstörningar, teleavbrott och risk för takras, Men trots namnet blåser det sällan under en isstorm.

Fjällväder

Om du ska ge dig ut på fjället är det viktigt att ta del av väderprognoserna. I fjällen är vädret nyckfullt och oberäkneligt.
En fjällväderprognos är ingen garanti för hur vädret verkligen blir. Ute på tur måste du vara beredd på snabba väderomslag. SMHI gör prognoser för fjällen och kan även utfärda vädervarningar vid besvärligt väder. Vid prognosen ”Varning för hårt väder på kalfjället” är det klokt att ställa in turen om du inte är ordentligt fjällvan och mycket väl förberedd. Vid ”Varning för mycket hårt väder på kalfjället” är sikten i stort sett obefintlig och det är så gott som omöjligt att ta sig fram.

Ta del av prognoserna
SMHI lägger ut minst två fjällväderprognoser per dygn - morgon och eftermiddag. Enskilda prognoser görs för de olika fjällområdena. I Sveriges Radio P1 sänds en väderprognos med information om fjällvädret vid flera tillfällen varje dag.

Fjällräddning
Polisen ansvarar för att leta efter och rädda människor i fjällen. Polisen har i sin tur hjälp av enskilda och frivilliga fjällräddare som utbildas och utrustas av polisen. Tillsammans med fjällräddare bildar Polisen Fjällräddningen.

Lavinfara

Risken för laviner kan öka kraftigt på bara några timmar. Om du hamnar i en lavin utan skyddsutrustning är chanserna att överleva små.
Naturvårdsverket sammanställer varje dag vintertid risken för laviner på sajten Lavinprognoser. Information om lavinfaran i svenska fjällen finns också hos Fjällsäkerhetsrådet och på Snörapporten, som görs av SLAO, Svenska Skidanläggningars Organisation.

Bedömningen av lavinfara gäller enbart sluttningar som ligger i anslutning till öppna liftar i liftsystemet. På andra ställen kan lavinfaran vara betydligt större.
Väderfaktorer som ökar risken för laviner är kraftigt snöfall, vind som ger snödrift och snabb temperaturstegring upp till nära noll grader.

Använd lavinsändare
Det går inte att åka ifrån en lavin. Råkar du ut för en lavin ska du försöka åka ut åt kanterna och upp på en bergsrygg eller liknande. Om du hamnar i en lavin utan säkerhetsutrustning och träning är chanserna att överleva små; det tar lång tid att hitta en person under snön.

Åker du skidor i ett område med risk för laviner bör du utrusta dig med lavinsändare och spade. Åk en och en, så att inte hela gruppen riskerar att råka ut för en olycka. Åk aldrig ensam.

Informationen kommer från SMHI, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsverket, Fjällsäkerhetsrådet, Svenska liftanläggningars organisation (SLAO), Polisen och Fjällräddningen.