Lavinfara

Om du hamnar i en lavin utan skyddsutrustning är chanserna att överleva små. De laviner som är farligast är så kallade flaklaviner.

Naturvårdsverket sammanställer dagligen risken för laviner på sajten Lavinprognoser. Information om lavinfaran i många områden i svenska fjällen finns också hos Fjällsäkerhetsrådet och på Snörapporten, som görs av SLAO, Svenska Skidanläggningars Organisation.

Risken för laviner kan öka markant på bara några timmar. Bedömningen gäller dessutom enbart sluttningar som ligger i anslutning till öppna liftar i liftsystemet. På andra ställen kan lavinfaran vara betydligt större.

Det finns några grundregler för bedömning av lavinfara. Riskzonen är främst läsluttningar med en lutning på mellan 25 och 45 grader.

Väderfaktorer som ger ökad lavinfara är kraftigt snöfall, vind som ger snödrift och snabb temperaturstegring upp till nära noll grader, då hållfastheten mellan snökornen minskar och snön lättare glider iväg.

Flaklaviner bland de farligaste

De laviner som i huvudsak är de farligaste är flaklaviner, då hela flak av snö lossnar på sluttningen och glider iväg på ett glidlager djupare ner i snön. Det kan ske även när man tycker att snön känns som puder. Vid torr snö blir hastigheten på en lavin cirka 200 kilometer i timmen.

Det finns ingen chans att åka ifrån en lavin. Råkar du ut för en lavin ska du försöka åka ut åt kanterna och upp på en bergsrygg eller liknande.

Om du hamnar i en lavin utan säkerhetsutrustning och träning är chanserna att överleva små; det tar lång tid att hitta en person under snön. Mer än varannan som råkar ut för en lavin hamnar med någon kroppsdel eller del av skidutrustningen över marken. Därför ska den som söker leta efter skidor, stavar, vantar eller andra saker som tillhör den försvunna personen.

Åker du skidor i ett område med risk för laviner bör varje person ha något slags lavinsändare och en spade. Åk en och en, så att inte hela gruppen riskerar att råka ut för en olycka. Åk aldrig ensam.

Informationen kommer från Naturvårdsverket, Fjällsäkerhetsrådet, Svenska liftanläggningars organisation (SLAO) och SMHI.