Fakta om fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en fågelsjukdom som är mycket smittsam mellan fåglar. Ibland kan även människor bli smittade av sjukdomen.
Uppdaterades

Ett utbrott kan få stora konsekvenser för fågeluppfödare och kan påverka samhället. Sverige har haft flera utbrott av fågelinfluensa och det finns en hög beredskap för att upptäcka och bekämpa sjukdomen.

Så sprids fågelinfluensa

Fjäderfä, till exempel ankor, gäss, höns och kalkoner, kan smittas av fågelinfluensa genom att de kommer i kontakt med symtomfria smittbärare, i regel vilda fåglar. Detta kan ske både utomhus eller att vilda fåglar kommer in i fjäderfähus, eller genom att avföring från fåglar kommer in i fjäderfähus via ventilation eller smutsiga skor.

Smittspridning mellan fjäderfäbesättningar sker genom förflyttning av fåglar mellan olika anläggningar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och personer med mera som haft kontakt med smittade fåglar. För att människor ska kunna smittas krävs närkontakt med infekterade fåglar. De allra flesta människor som infekterats har haft mycket nära kontakt med sjuka eller döda fjäderfä.

Anmälningsplikt

Fågelinfluensa lyder under epizootilagen. En djurägare som misstänker fågelinfluensa måste kontakta veterinär som i sin tur måste rapportera misstanke om fågelinfluensa till länsveterinären och Jordbruksverket. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning.

Sverige har en hög beredskap för sjukdomen, bland annat finns olika skyddsnivåer för fågelinfluensa som reglerar hur fjäderfä och andra fåglar får hållas beroende på vilken risknivå för smitta som anses gälla i landet.

Virus orsakar fågelinfluensa

Fågelinfluensaviruset kan förekomma i olika kombinationer och är instabilt. Det uppstår lätt små förändringar i viruset som kan leda till att ett ganska ofarligt virus plötsligt ger mer allvarliga symtom hos fåglar. Fågelinfluensa är en sjukdom som kan smitta mellan djur och människa, men risken för att fågelinfluensa drabbar människor är liten. Den typ av fågelinfluensa som nu är aktuell, H5N8, har aldrig orsakat sjukdom hos människa.

Historik om fågelinfluensa i Sverige

I februari 2006 hittades fyra döda viggar i hamnen norr om Oskarshamn. Samtliga bar på den aggressiva formen av influensaviruset H5N1. Sverige hade fått sina första fall av fågelinfluensa. Smittan kunde senare även konstateras hos fler vilda fåglar, en vild mink samt hos en gräsand i ett viltfågelhägn.

I mars 2015 upptäcktes fågelinfluensan igen vid en rutinmässig provtagning av döda svanar. Den gången var det viruset H5N8 som orsakade sjukdomen. H5N8 har sedan november 2016 fått stor spridning i Europa med fall hos både vilda sjöfåglar och hos tamfjäderfä i många länder men viruset H5N8 har aldrig orsakat sjukdom hos människa.

Lägesrapportering i Europa och andra länder

Sedan 2002 deltar alla medlemsländer inom EU i ett övervakningsprogram av sjukdomen fågelinfluensa hos fjäderfän och vilda fåglar. Eventuella fynd av fågelinfluensa måste rapporteras till EU-kommissionen. Enstaka utbrott av den aggressiva formen och ett flertal utbrott av de mildare varianterna av fågelinfluensa har förekommit bland både fjäderfän och vilda fåglar i Europa efter 2006. Utanför EU förekommer sjukdomen framför allt i vissa länder i Sydostasien men enstaka utbrott har även rapporterats från länder i Afrika. Alla länder är skyldiga att rapportera förekomst av sjukdomen.

Informationen kommer från Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.