Förödelse efter jordskalvet i Nepal, april 2015. Foto: Prakash Mathema/TT.

Jordbävningar och jordskalv

Jordskorpan är uppdelad i kontinentalplattor som rör sig isär eller in under varandra på grund av rörelser i den flytande magman i jordens inre.

Plattorna kan röra sig med en hastighet av flera centimeter per år. Ibland fastnar de och en spänning byggs upp i jordskorpan. Det är när spänningarna plötsligt släpper som energivågor sprids så att marken skälver. Ibland händer det att ett vulkanutbrott utlöser en jordbävning ”i förtid”. En jordbävning under havet kan utlösa en tsunami, som i Indiska oceanen julen 2004 eller i Japan i mars 2011. En tsunami för med sig den utlösta energin långa sträckor och kan orsaka stor förödelse när vågen slår upp över land. Stora jordbävningar följs alltid av en rad efterskalv, som kan pågå i upp till flera månader. Ibland föregås ett stort skalv också av flera kännbara förskalv.

Var uppstår jordbävningar?

De flesta jordbävningarna inträffar där jordens kontinentalplattor möts. 90 procent av alla jordbävningar inträffar i två stora regioner. Den ena, Eldringen runt Stilla havet, är en hästskoformad kedja av vulkaner och förkastningslinjer som sträcker sig från Chile norrut utmed Syd- och Nordamerikas kuster till södra Alaska, vidare västerut via ögruppen Aleuterna till Japan, söderut via Filippinerna och Indonesien och sedan österut via Nya Guinea till Nya Zeeland. Den andra sträcker sig utmed den södra kanten av den eurasiatiska plattan, från Kanarieöarna över Medelhavet och Mellanöstern till norra Indien och Himalaya.

Jordbävningar och vulkanutbrott är vanliga längs förkastningslinjerna men kan förekomma även på andra håll. Grafik: TT.

Riskområden jorden runt

Omkring tre miljarder människor lever i jordbävningshotade områden. Många bor i miljonstäder i den fattiga delen av världen som kan drabbas av skalv på upp till 8,5 på Richterskalan, som Teheran, New Delhi, Mexico City och Lima. Flera miljonstäder i den rika delen av världen ligger också i högriskområden, till exempel Tokyo, Los Angeles, San Fransisco, Neapel och Aten.

Varning i samband med jordbävningar

Seismologer och geologer studerar jordskalv. De kan med ganska stor säkerhet förutsäga var en större jordbävning kommer att inträffa.

Det är svårare att få svar på när en jordbävning ska inträffa. Ännu kan man med säkerhet bara förutsäga att ett skalv kommer att ske inom decennier. Forskarna är till exempel överens om att Kalifornien kommer att drabbas av en stor jordbävning någonstans utmed den så kallade St Andreasförkastningen före år 2032.

Men att kunna förutsäga en jordbävning timmar, dagar eller månader i förväg för att kunna evakuera boende går inte att göra ännu. Forskning pågår på flera områden. Ett forskningsområde studerar mikroskalven för att försöka få en entydig bild av hur spänningarna byggs upp inför en större jordbävning.

Richterskalan mäter skalvets styrka

Styrkan i en jordbävning mäts i Richterskalan. Skalan mäter hur mycket energi som frigörs och är logaritmisk. Det betyder att en ökning med ett steg på skalan motsvarar 32 gånger större energimängd.

Skalv på 1,0 – 4,0 är mikroskalv, där bara de kraftigaste kan kännas för människor. Skalv på 4,0 – 5,0 får byggnader att skälva. Sovande vaknar och djur blir oroliga. Skalv på 5,0 – 7,0 märks av alla inom- och utomhus. Dåligt konstruerade byggnader rasar. Vid skalv på 7,0 – 8,4 kan välbyggda byggnader raseras. Marksprickor på upp till flera decimeter uppstår. Jordskred utlöses. Skalv på 8,4 och uppåt innebär en katastrof. Alla murade byggnader raseras. Landskapet ändras radikalt. Landsvägar blir obrukbara.

Skalv i Sverige

I Sverige inträffar mikroskalv varje dag, men de är så svaga att de inte märks. Ungefär vart tionde år inträffar ett skalv som når 4,0 på Richterskalan. De flesta skalven i Sverige orsakas av landhöjningen efter den senaste istiden. Det kraftigaste skalvet i modern tid i Norden och i Sverige inträffade 1904 utanför Kosteröarna. Det nådde 6,0 på Richterskalan och kändes över stora delar av Syd- och Mellansverige. Den 21 september 2004 inträffade en jordbävning i Kaliningrad som mätte 5,3 på Richterskalan och som kändes över hela södra Sverige.

Informationen kommer från Sveriges geologiska undersökning (SGU).

GDACS på Twitter

  • M 4.6 - 22km NE of Gonzales, California

    PAGER - GREEN ShakeMap - VI DYFI? - V Time 2017-11-13 19:31:29 UTC 2017-11-13 11:31:29 -08:00 at epicenter Location 36.631°N 121.244°W Depth 6.31 km (3.92...

    Publicerad: 18 nov 2017 04:33 |
  • M 6.3 - 58km NE of Nyingchi, China

    PAGER - YELLOW ShakeMap - VII DYFI? - IX Time 2017-11-17 22:34:19 UTC 2017-11-18 06:34:19 +08:00 at epicenter Location 29.835°N 94.909°E Depth 10.00 km (6.21...

    Publicerad: 18 nov 2017 02:01 |
  • M 7.3 - 30km S of Halabjah, Iraq

    PAGER - RED ShakeMap - VIII DYFI? - IX Time 2017-11-12 18:18:17 UTC 2017-11-12 21:48:17 +03:30 at epicenter Location 34.905°N 45.956°E Depth 19.00 km (11.81...

    Publicerad: 18 nov 2017 01:52 |
  • M 5.4 - 9km WNW of Hoko, South Korea

    PAGER - YELLOW ShakeMap - VII DYFI? - VIII Time 2017-11-15 05:29:32 UTC 2017-11-15 14:29:32 +09:00 at epicenter Location 36.065°N 129.270°E Depth 10.00 km (6.21...

    Publicerad: 18 nov 2017 00:44 |
  • M 6.5 - 16km SE of Jaco, Costa Rica

    PAGER - YELLOW ShakeMap - VIII DYFI? - VIII Time 2017-11-13 02:28:24 UTC 2017-11-12 20:28:24 -06:00 at epicenter Location 9.526°N 84.505°W Depth 19.79 km (12.30...

    Publicerad: 16 nov 2017 22:20 |