Myndigheternas svar på frågor om fågelinfluensa

  • Vad är fågelinfluensa?

    Fågelinfluensa är en virussjukdom som orsakas av influensavirus A, vilket delas in i olika typer. De former som främst orsakar sjukdomsutbrott hos fjäderfä tillhör gruppen H5 eller H7. Virus är mycket smittsamt och dess sjukdomsframkallande förmåga kan variera från att vara mild (lågpatogena aviära influensavirus, LPAI) till hög (högpatogena aviära influensavirus, HPAI). Erfarenhet har också visat att de mildare varianterna av fågelinfluensavirus kan förändras och övergå till allvarligare (mer patogena) varianter när de funnits en tid i fjäderfäbesättningar.

    Smittan kan introduceras till fjäderfä om de har kontakt med smittade vilda fåglar. Antingen direkt genom att de vilda fåglarna kommer in i hönshus eller i rastgårdar eller indirekt om virus som finns i viltfågelträck följer med skor eller redskap in i ett hönshus eller hägn.

    Vissa varianter av fågelinfluensa kan smitta till människor. Den variant, H5N8, som nu sprids bland tama och vilda fåglar i Europa har inte setts hos människa och risken att människor ska smittas bedöms som näst intill obefintlig.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt,Folkhälsomyndigheten | 17 nov 2020 11:08
  • Vad gäller i skydds- och övervakningsområdet?

    Skyddsområdet ligger med 3 kilometers radie från den smittade besättningen. I skyddsområdet gäller bland annat följande restriktioner:

    • Fjäderfä och andra fåglar i fångenskap ska hållas inomhus.
    • Det är förbjudet för obehöriga att gå in i djurstallar med fjäderfä och andra fåglar.
    • Det är förbjudet att transportera fjäderfä, levande fåglar, kläckägg och fågelprodukter mellan anläggningar för fjäderfä.
    • Det är förbjudet att ordna utställningar och andra sammankomster med levande fåglar.

    Övervakningsområdet ligger med 10 kilometers radie från besättningen. Även inom övervakningsområdet gäller förbud mot transporter och mot utställningar. Det är möjligt att söka dispens hos länsstyrelsen för vissa transporter inom områdena.

    Källa: Jordbruksverket | 17 nov 2020 09:57
  • Hur stor är risken att människor smittas av fågelinfluensan H5N8?

    Fågelinfluensa av typen H5N8 har aldrig smittat till människa trots att den under flera år funnits bland vildfågel och orsakat utbrott bland tamfågelbesättningar i andra länder. Därför bedömer Folkhälsomyndigheten att risken att människor ska smittas i Sverige är i det närmaste obefintlig.

    Källa: Folkhälsomyndigheten | 24 nov 2016 14:41
  • Är det något speciellt jag behöver tänka på om jag ska köpa fåglar från ett annat EU-land nu när det finns fågelinfluensa i Sverige och flera andra EU-länder?

    Fåglar som ska förflyttas inom EU måste komma från ett område som är fritt från t.ex. fågelinfluensa och Newcastlesjuka. Vi hänvisar till myndigheterna i avsändarlandet för aktuell information om gällande restriktionsområden. Inför sändningen av djuren måste en officiell veterinär i avsändarlandet intyga att djuren är friska och kommer från ett område som är fritt från restriktioner vilket är viktigt eftersom sjukdomsläget snabbt kan ändras.

    För mer information om regler som gäller vid införsel av fåglar se Jordbruksverkets webbplats.

    Källa: Jordbruksverket | 17 nov 2020 09:33
  • Kan jag bli smittad om jag äter ägg eller kött från kyckling, gås, anka, kalkon eller annan fågel?

    Nej, du kan fortsätta att äta ägg eller kött från kyckling eller annan fågel.

    Källa: Livsmedelsverket | 3 mar 2021 11:37
  • Vad ska jag göra om jag hittar döda vilda fåglar?

    Fågelinfluensa drabbar framför allt sjöfåglar. Det händer ibland att rovfåglar drabbas. Eftersom de befinner sig högst upp i näringspyramiden riskerar de att smittas när de äter smittade döda eller sjuka bytesfåglar som är lätta att fånga.

    Om du hittar flera döda fåglar ska det rapporteras till SVA (018-674000 eller rapporteravilt.sva.se) som då kan ta in fåglarna för provtagning och obduktion.


    Generellt ska man vara noga med handhygien om man hanterar döda djur och fåglar som man hittar i naturen då det finns några smittor hos djur som även kan drabba människor. Använd handskar om du måste flytta ett dött djur och tvätta händerna efteråt.


    I likhet med de flesta andra europeiska länder, och i enlighet med EU:s lagstiftning, har Sverige övervakning av fågelinfluensa hos såväl tamfåglar som vilda fåglar.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt,Folkhälsomyndigheten | 17 nov 2020 09:55
  • Får Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) in döda fåglar under hela året?

    Generell sjukdomsövervakning för vilda fåglar pågår löpande oavsett om det finns fall av olika sjukdomar eller inte. Döda vilda fåglar som hittas i naturen kan efter kontakt med SVA:s Viltsektion skickas in till SVA för att obduceras. Då tar vi rutinmässigt så kallade övervakningsprover för bland annat fågelinfluensa. Här finns en karta var i landet vi har fått in vilda fåglar och om de är positiva eller negativa för fågelinfluensa.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 11:06
  • Kan fågelinfluensa spridas via föremål, t ex om man tar in grenar utifrån till sina tamfåglar?

    Ja, precis som alltid kan smutsiga skor, redskap, utrustning och andra föremål som har fågelträck på sig föra med sig smitta in till fåglarna. Det är inte begränsat till influensavirus utan gäller även andra sjukdomar. Saker som tas in till fåglarna kan sprida smitta om de är förorenade av fågelträck. Detta är inte specifikt på grund av fågelinfluensa utan gäller för alla smittor. Man bör välja rena pinnar och är man ändå osäker kan man skölja av dem. Läs mer på SVA:s webbplats om hur du skyddar dina fjäderfä mot smitta.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 11:09
  • Kan mina burfåglar inomhus smittas?

    Alla fåglar kan sannolikt infekteras med fågelinfluensa, men risken att burfåglar inomhus skulle infekteras är mycket liten, tack vare den skyddade miljön.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 11:08
  • Hur skyddar jag mina tamfåglar från att smittas med fågelinfluensa?

    Förutom att du som djurhållare och all personal som sköter fjäderfä ska ha goda skötselrutiner gäller följande regler för skyddsnivå 1:

    • Andfåglar som ankor, änder och gäss får inte hållas i samma byggnad där de kan ha direkt eller indirekt kontakt med andra fjäderfän.
    • Fjäderfä ska även hållas åtskilda från andra fåglar än fjäderfä som hålls på samma anläggning genom att de hålls i separata byggnader eller på olika delar av anläggningen så att direkt och indirekt kontakt förhindras.
    • I viltrehabiliteringsanläggningar ska vilda fåglar som rehabiliteras hållas åtskilda från fjäderfän och andra fåglar i anläggningen.
    • Fjäderfä får gå utomhus i inhägnad. Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd utomhus som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar.
    • Hägnat fjädervilt får hållas utomhus i inhägnader, men under perioden oktober till maj måste inhägnaden, där andfåglar hålls vara övertäckt med nät. Vilda änder får inte tas in.
    • Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar får gå ute helt fritt. Foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd som förhindrar kontakt med vilda and- och vadarfåglar.
    • Fjäderfä får endast ges tillgång till dricksvatten av livsmedelskvalitet eller från borrad eller grävd brunn.

    Följande gäller för skyddsnivå 2:

    • Fjäderfä ska hållas inomhus.
    • Om detta undantagsvis inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande kan ankor, gäss, och strutsfåglar hållas inhägnade utomhus, men foder och dricksvatten ska ges inomhus eller under ett skydd ute. Det är viktigt med en utökad övervakning av hälsoläget för att djurhållaren tidigt ska kunna upptäcka misstänkta fall av fågelinfluensa. Behållare för badvatten får användas i inhägnaden, om den skyddas från vilda and- och vadarfåglar.
    • Hägnat fjädervilt ska hållas inomhus. Om detta inte går att genomföra eller om fåglarna utsätts för onödigt lidande kan de hållas inhägnade utomhus. Inhägnader för änder ska vara nätövertäckta för att undvika kontakt med vilda and- och vadarfåglar. Foder och dricksvatten ska ges inne eller under ett skydd ute. Hygienkraven skärps om det samtidigt finns produktion av andfåglar och andra fjäderfä på anläggningen. Det är viktigt att tvätta händerna och byta skor innan djurhållaren går från en fågelart till en annan inom samma anläggning. Djurhållaren ska också föra journal över alla utsättningsplatser. Behållare för badvatten får användas i inhägnaden, om det skyddas från kontakt med vilda and- och vadarfåglar. Vilda änder får inte tas in.
    • Andra fåglar i fångenskap inklusive hobbyflockar ska hållas inhägnade. Med hobbyflockar menar vi alla fåglar som hålls i fångenskap där exempelvis ägg och kött enbart används i det egna hushållet eller om det är andra fåglar exempelvis sällskapsfåglar som papegojor. Badvatten i inhägnaden ska vara skyddat så att vilda and- och vadarfåglar inte kan förorena vattnet. Dessutom ska foder och dricksvatten ges inne eller under ett skydd utomhus.
    • Förbud mot utställningar och tävlingar, men det finns möjlighet att söka dispens.
    Källa: Jordbruksverket,Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 12:00
  • Går det att vaccinera fåglar mot fågelinfluensa?

    Fågelinfluensa lyder under Epizootilagen i Sverige och det är inte tillåtet att vaccinera mot fågelinfluensa. Det kan dock göras undantag för särskilt genetiskt värdefulla individer om smittläget motiverar vaccination.

    Källa: Jordbruksverket | 17 nov 2020 10:09
  • Vilka symptom på influensa kan jag se om mina fåglar smittats?

    Denna typ av fågelinfluensa, H5N8, har orsakat ökad dödlighet i flockar med fjäderfä. Ett utbrott av fågelinfluensa gör ofta fåglarna sjuka fort. Många fåglar kan dö utan symptom eller visa nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit och diarré. Värphöns kan till en början lägga ägg med mjuka skal, men de slutar snart producera ägg. Om du ser den här typen av symptom på dina fåglar ska du snarast kontakta en veterinär.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 11:08
  • Vad gör jag om jag misstänker att mina tamfåglar är smittade?

    Om en djurägare misstänker fågelinfluensa är han eller hon skyldig enligt lag att omedelbart kontakta veterinär, som i sin tur anmäler detta till Jordbruksverket och länsstyrelsen (enligt 2 § Epizootilagen). Som djurägare är man dessutom skyldig att förhindra att smittan sprids vidare.

    Källa: Jordbruksverket,Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 09:35
  • Hur smittar fågelinfluensa mellan fåglar?

    Aviära influensavirus kan introduceras i fjäderfäflockar från symtomfria smittbärare bland vilda fåglar. De vilda fåglarna infekteras via näbben när de äter eller dricker alternativt via kloaken direkt in i tarmen. Virus utsöndras med träck och kan överleva länge i vatten. Smitta mellan vilda fåglar och tamhöns kan ske vid utevistelse eller genom att vilda fåglar kommer in i hönshuset, men sannolikt oftare indirekt genom att vildfågelträck kommer in i fjäderfähus via ventilation, utrustning eller smutsiga skor.

    Smittspridningen mellan fjäderfäbesättningar sker sedan huvudsakligen via leverans av fåglar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och personer som besökt smittade flockar. Smittspridning via luft kan ske över korta avstånd.

    Källa: Jordbruksverket,Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 10:04
  • Vilken beredskap har myndigheterna för ett utbrott av fågelinfluensa hos tamfåglar?

    Under senare år har stort arbete lagts ner på beredskapen för smittsamma djursjukdomar. De veterinära myndigheterna har gjort förberedelser för att snabbt kunna bekämpa ett eventuellt utbrott av fågelinfluensa i en svensk fjäderfäbesättning. Beredskapen innefattar direkta åtgärder i drabbade besättningar, smittspårning, olika typer av beslut för att hindra att sjukdomen sprids samt information till djurägare, allmänhet och media. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) deltar och är rådgivande till Jordbruksverket i eventuell bekämpning och förebyggande arbete. SVA har även beredskap att lämna instruktioner för provtagning och utföra diagnostik för fågelinfluensa.

    Jordbruksverket och SVA följer utvecklingen i världen och arbetar hela tiden för att förbättra beredskapen. Samarbete sker med andra EU-länder och med andra laboratorier som också utför diagnostik av fågelinfluensa. Nationellt sker också bred samverkan mellan olika myndigheter. Regelbundna övningar genomförs avseende utbrott av allvarliga smittsamma djursjukdomar där alla parter som blir inblandade vid utbrotten deltar.

    Källa: Jordbruksverket,Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 09:37
  • Jag jagar fågel. Kan jag bli smittad av att äta and eller annan vild fågel?

    Nej, du kan fortsätta att äta vild fågel som tidigare.

    Källa: Livsmedelsverket | 3 mar 2021 11:38
  • Kan katter smittas av fågelinfluensa H5N8?

    Det finns inga rapporter om katter som blivit smittade och sjuka av fågelinfluensa H5N8 genom naturlig infektion.

    Något utbrott av fågelinfluensa enbart bland katter har aldrig förekommit.

    Skulle katten komma in med en fågel bör man ändå ta hand om fågeln under goda hygieniska rutiner, genom att använda handskar och tvätta händerna ordentligt efteråt.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 11:06
  • Kan hundar smittas av fågelinfluensa H5N8?

    Inga fall av hundar som blivit sjuka av smittan finns rapporterade.

    I Korea har man sett att enstaka hundar efter att ha träffat på smittämnet bildat antikroppar mot fågelinfluensa H5N8 utan att insjukna. Man har också i Korea rapporterat om en hund som bar på H5N8-virus, men den hunden var heller inte sjuk. Gemensamt för dessa hundar var att de bodde på gårdar där det fanns fåglar som smittats av fågelinfluensa H5N8.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, | 17 nov 2020 11:07
  • Jag jagar och undrar vad som gäller för att släppa ut hägnat fågelvilt och om det är tillåtet att använda lockfågel i samband med jakt?

    Oavsett skyddsnivå ska du som håller hägnade vilda fåglar i syfte att vidmakthålla viltstam vara registrerad och godkänd från länsstyrelsen för en sådan verksamhet. Då kan du släppa ut fåglarna. Skillnad mellan skyddsnivå 1 och 2 är att du måste föra journal över utsättningsplats när vi har upprättat skyddsnivå 2. Om Sverige skulle ha skyddsnivå 3 då skulle vara förbjudet att släppa ut dessa fåglar.
    Det är förbjudet att använda andfåglar och vadarfåglar som lockfågel vid jakt gäller för skyddsnivå 1, 2 och 3.

    Källa: Jordbruksverket | 17 nov 2020 09:37
  • Kan jag vaccinera min katt eller hund mot fågelinfluensa?

    Nej, det finns inget vaccin mot fågelinfluensa för katt eller hund.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 11:07
  • Kan jag fortsätta att mata fåglar?

    Matning i parker, dammar och vid vatten medför ofta att ett större antal fåglar samlas. För att minska smittspridningsrisken bör matning undvikas i dessa miljöer i de områden där fågelinfluensa konstaterats, speciallt om du själv har höns eller andra fjäderfä. Detta gäller särskilt matning av sjöfåglar som änder och svanar då smittan vanligare hittats hos denna typ av fåglar. Att fortsätta mata småfåglar i trädgården hemmavid medför inte lika stora smittspridningsrisker. 

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 17 nov 2020 10:08
  • Vad händer om jag inte följer reglerna som gäller inom skyddsnivån?

    Om du bryter mot reglerna kan du bli straffad för det. Det är epizootilagen som ligger till grund för att vi har beslutat om att införa skyddsnivå 1,2 eller 3, här står också vad som gäller om du bryter mot reglerna. Vilket straff du får, beror på vad du har gjort.

    • Om du gör ett medvetet fel eller om du av oaktsamhet bryter mot reglerna kan du dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Om polis, åklagare eller domstol bedömer att det är en liten förseelse kan de bestämma att du inte får något straff.
    • Om det vid en kontroll visar sig att du inte följer reglerna, kan du få ett föreläggande och ett förbud för att du till exempel. inte hållit dina fjäderfän inomhus. Ett föreläggande innebär att du måste rätta till det som är fel.
    • Du kan också bli ålagd att betala ett vite. Det innebär att du måste betala för att du har gjort fel.
    • Om du inte följer reglerna och länsstyrelsen fattar ett beslut om att det du inte har gjort, ska rättas till, kan det bli så att du får betala kostnaderna för att det blir gjort.

    Du kan läsa om vad som händer om du inte följer reglerna i paragraferna 8, 13 samt 20 i Epizootilagen. Här kan du läsa Epizootilagen.

    Källa: Jordbruksverket | 17 nov 2020 09:36
  • Vad gör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kopplat till fågelinfluensan?

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) följer hanteringen av fågelinfluensan H5N8 och stödjer vid behov de myndigheter som hanterar händelsen, exempelvis genom stöd till samordning.

    Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap | 24 nov 2016 14:36