Frågor och svar om vattensituationen 2017

Allmänt om grund- och ytvatten samt vattenbrist

  • Var är det risk för vattenbrist?

    På SMHIs tjänst ”Risk för vattenbrist” visas information om de aktuella områden som har risk för vattenbrist. Informationen gäller för större områden och lokala variationer kan förekomma. För lokal information hänvisar vi till din kommun.

    Klicka för att komma till tjänsten Risk för vattenbrist.

    Källa: SMHI,Sveriges geologiska undersökning | 5 jul 2017 08:02
  • Varför är det torka just nu? (augusti 2018)

    Väderläget de senaste månaderna har varit högtrycksbetonat med högre eller mycket högre lufttemperaturer och mindre nederbörd än normalt. Den varma luften har inneburit att avdunstningen varit högre normalt. Det, i kombination med små mängder nederbörd, har resulterat i att vattenmagasinen inte fyllts på i samma takt som de förbrukats.

    Om Vattenbalans i Kunskapsbanken på smhi.se

    Tjänsten Vattenbalans på smhi.se visar den lokala vattenbalansen för olika tidsperioder (de senaste 3, 6, 12 och 24 månaderna)

    ”Månadens väder i Sverige” är månadssammanställningar på smhi.se, med bland annat avvikelsekartor för nederbörd.

    Källa: SMHI,Sveriges geologiska undersökning | 12 aug 2018 23:57
  • Vad är grundvatten?

    Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Med hänsyn till vattnets uppträdande kan man särskilja en övre zon, den omättade zonen eller markvattenzonen (där det även finns luft i porerna), och en nedre, den mättade zonen eller grundvattenzonen. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.

    Källa: Sveriges geologiska undersökning | 20 jun 2016 15:30
  • Vad är skillnaden mellan ytvatten och grundvatten?

    Ytvatten är sjöar och vattendrag. Grundvatten är det vatten under grundvattenytan där alla markens porer eller bergets sprickor är fyllda med vatten. Beroende på hur naturen ser ut kan grundvatten komma upp i dagen.

    Källa: SMHI,Sveriges geologiska undersökning | 5 jul 2017 08:02
  • Vad är vattenbrist?

    Vattenbrist uppstår när behovet är större än tillgången. Vattenbrist kan både vara kopplat till yt- och grundvatten i en kombination eller var för sig. Det kan alltså vara grundvattenbrist samtidigt som det finns tillgång till ytvatten och vice versa.

    Om man inte ska tära på förråden av vatten på lång sikt så är det inte grundvattenmagasinens och sjöarnas storlek, utan hur snabbt de kan fyllas på, som avgör hur mycket vatten man kan ta ut.

    Källa: SMHI,Sveriges geologiska undersökning | 12 aug 2018 23:49
  • När under året brukar grundvattennivån vara som lägst?

    I Götaland och större delen av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst under perioden augusti till september. I större delen av Norrland är nivåerna lägst i mars och april.

    Källa: Sveriges geologiska undersökning | 20 jun 2016 15:29
  • Hur snabbt sjunker grundvattennivån under sommarmånaderna?

    Grundvattennivån sjunker vanligtvis ca 1 cm per dygn.

    Källa: Sveriges geologiska undersökning | 20 jun 2016 15:29
  • Varför är grundvattennivåerna så låga under sommaren?

    Under våren och sommaren ökar avdunstningen av det vatten vi får genom nederbörden samtidigt som växterna är aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas sammanlagt större vattenmängder upp av växterna vilket minskar grundvattenbildningen).

    Källa: Sveriges geologiska undersökning | 20 jun 2016 15:29
  • Har det aldrig regnat så lite som sommaren 2018?

    Under perioden maj–juli 2018 har det varit torrt på de flesta håll i landet. Allra torrast har det varit i Götaland, där ett antal stationer med längre mätserier aldrig noterat så låg nederbörd under perioden maj–juli.

    Förhållandena i Lund är extrema med den minsta nederbörden för maj-juli sedan åtminstone mitten av 1700-talet.

    Kombinationen av lite nederbörd under hela perioden från början av maj, tillsammans med höga temperaturer, vilket leder till stor avdunstning, har lett till den utbredda torkan i stora delar av landet.

    Ännu finns inte statistik för augusti - den sista sommarmånaden.

    Mer om juli-vädret i ”Månadens väder i Sverige” (månadssammanställningar med bland annat avvikelsekartor för nederbörd) på smhi.se

    Blogginlägg om långvarig torka på smhi.se den 1 augusti

    Källa: SMHI | 13 aug 2018 00:13
  • Hur mycket vatten avdunstar under sommaren?

    Avdunstningen är störst under sommarhalvåret och är också starkt kopplad till hur mycket vatten som finns tillgängligt i marken och hur mycket det blåser. I delar av Sverige kan avdunstningen vara större än nederbörden vissa månader på året. Det gäller framför allt sydöstra Sverige där nederbörden är relativt liten.

    Generellt kan avdunstningen vara flera millimeter per dag under sommaren. En millimeter är en liter/kvadratmeter. För stora sjöar, till exempel Vänern och Vättern blir det många liter. Under en varm sommardag kan mer vatten avdunsta från en sjö än vad som rinner från sjön via vattendrag.

    Mer om avdunstning i Kunskapsbanken på smhi.se

    Källa: SMHI | 13 aug 2018 00:18
  • När fylls sjöar och vattenmagasin på?

    När det regnar eller när snön smälter fylls magasin i sjöar och grundvatten på. Under vår och sommar sker en stor avdunstning och vattenupptag från växtligheten, vilket innebär att det krävs mycket regn för att vattenmagasinen ska fyllas på. Små magasin och vattendrag stiger snabbare när det regnar och kan återhämta sig till normala nivåer på relativt kort tid. Större magasin reagerar däremot betydligt långsammare och det kan ta flera månader innan de stiger mot normala nivåer.

    Generellt fylls sjöar och grundvatten i södra Sverige på under hösten och vintern när avdunstningen är låg. I norra Sverige fylls magasinen på under vårfloden.

    Källa: SMHI | 13 aug 2018 00:16
  • Hjälper en regnskur att ”bota” torkan som råder just nu (augusti 2018)?

    En regnskur kan fylla på små ytliga magasin och bidra till att markfuktigheten ökar, vilket får till följd att vegetationen kan repa sig kortvarigt. För att råda bot på de låga vattenstånd i sjöar och låga vattenflöden i vattendrag som råder nu (augusti 2018) och återställa de stora vattenmagasinen krävs betydande vattenvolymer. Sannolikheten för att detta ska ske under sommarhalvåret är låg eftersom avdunstningen är hög då.

    Källa: SMHI | 13 aug 2018 00:10
  • Hur mycket regn krävs nu (augusti 2018) för att nivåerna ska bli normala igen?

    Frågan om hur mycket nederbörd som saknas går inte att besvara generellt. Små vattenmagasin, till exempel mark- och grundvattenmagasin i morän, har små lagringsvolymer. Här är den senaste tidens nederbörd intressant för att bedöma hur mycket som saknas. Stora vattenmagasin, till exempel sjöar och grundvattenmagasin i sand- och grusavlagringar kan lagra mer vatten. Här är det nederbördsunderskott under längre tidsperioder (månader till år) som är avgörande.

    Hur mycket regn som behövs för att minska vattenunderskott beror också på typen av regn. Om det regnar lite varje dag under sommaren avdunstar det mesta. Om det däremot kommer mycket nederbörd på en gång så rinner vattnet ned i marken och kan fylla på magasinen. Mindre vattendrag och sjöar kan återhämta sig med mindre mängder vatten. Större magasin däremot kräver stor tillförsel av regn över en längre period.

    I tjänsten Vattenbalans på smhi.se kan du få en uppfattning om hur vattenbalansen varit denna sommar jämfört med en genomsnittlig sommar. I tjänsten visas lokal beräknad vattenbalans - bland annat aktuell nederbörd för perioden (senaste 3, 6, 12 och 24 månaderna) jämfört med normalt, samt lagring av mark- och grundvatten, respektive ytvatten jämfört med normalt. När tjänsten används är det bra att ha i åtanke att olika typer av områden har olika förmåga att lagra vatten. Det är även bra att tänka på att avdunstningen i vissa områden är lägre än normalt trots det varma torra vädret. Detta beror helt enkelt på att det inte funnits vatten i marken som kunnat avdunsta. Tjänsten Vattenbalans uppdateras dagligen.

    Tjänsten Vattenbalans på smhi.se

    Källa: SMHI | 13 aug 2018 00:02
  • Beror årets (augusti 2018) torka på klimatförändringen?

    I ett globalt perspektiv har det blivit vanligare med varma temperaturextremer under de senaste decennierna. Scenarier för framtida klimat pekar på fortsatt varmare somrar och att det kan bli vanligare också med värmeböljor och torka som resultat av den globala uppvärmningen. Trots detta går det inte med säkerhet att säga att en enskild väderhändelse, eller vädret under säsong, beror på klimatförändringen. Däremot finns möjlighet att undersöka om förutsättningarna för en viss väderutveckling blivit mer eller mindre vanlig i ett ändrat klimat. Årets torka är ett resultat av högtrycksdominerat väder med mycket höga temperaturer och endast lite nederbörd ända sen början av maj vilket är extremt ovanligt. Framtida studier kan komma att säga i vilken grad klimatförändringen ökat risken för så långa varma och torra perioder som den vi nu observerar.

    Källa: SMHI | 13 aug 2018 00:00
  • Hur vanlig blir torkan i ett framtida klimat?

    Hur stor framtida klimatförändring blir beror till stor del på hur stora framtida utsläpp av växthusgaser blir. Eftersom det är osäkert så använder man scenarier med olika utveckling för att beskriva möjliga framtida förhållanden.

    Dessutom beror det på definitionen av torka. Nederbörden förväntas i framtiden öka på vinterhalvåret i hela Sverige. Detta är positivt för grundvattenbildningen.

    På sommaren beräknas nederbörden vara oförändrad i södra delarna av landet eller öka något i norr. På grund av högre temperatur ökar samtidigt avdunstningen, växtsäsongen blir också längre. Det betyder att mängden tillgängligt vatten (till till exempel bevattning och dricksvatten) kan minska och att torra perioder kan bli längre.

    SMHIs klimatscenarier för framtida klimat

    Om ändring av antal dagar med låg markfuktighet - om klimat på smhi.se

    Källa: SMHI | 13 aug 2018 00:08
  • Vad kan göras på längre sikt för att anpassa oss till klimateffekterna kring just minskande vattentillgång i ett framtida klimat?

    Det finns olika sätt som samhället kan förbereda sig och anpassa sig för längre perioder av torka. På Klimatanpassningsportalen finns mer information från myndigheter och även exempel på klimatanpassningsåtgärder.

    Klimatanpassningsexempel för torka

    Klimatanpassningsportalen

    Källa: SMHI | 13 aug 2018 00:05
  • Vad menas med vattendom?

    Vattendom är ett informellt samlingsnamn för domar eller ett utslag om tillstånd till en vattenverksamhet, till exempel bortledande av yt- eller grundvatten eller dämning eller till att utföra en vattenanläggning, till exempel en damm eller en anläggning för grundvattentäkt. Det används i allmänhet för domar enligt miljöbalken eller någon av vattenlagarna (1918 års eller 1983 års) eller utslag enligt 1880 års vattenrättsförordning.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 4 jul 2017 10:34

Användning och hantering av vatten

Om enskild vattenförsörjning (egen brunn)

  • Vad gör jag när vattnet nästan är slut/helt slut i min brunn?

    Titta på din kommuns webbplats om enskilda brunnar eller kontakta din kommuns miljöförvaltning. Här får du information om hur du kan hämta vatten.

    Det är du som fastighetsägare som har ansvar för att det finns vatten i din brunn, och att den håller rätt kvalitet. Är det låga vattennivåer generellt behöver man vara sparsam med vattnet om man har egen brunn. Det kan behövas mycket nederbörd och kan ta lång tid innan nivåerna i grundvattnet är återställda. I extrema fall kan dock brunnen sina, och man behöver akut hjälp.

    Källa: Länsstyrelsen i Kalmar | 3 apr 2017 11:30
  • Hur går vi tillväga om vi vill borra en ny brunn?

    Vi rekommenderar att du använder dig av certifierade brunnsborrare. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i samarbete med certifieringsorganet SITAC och branschorganisationerna tagit fram de krav som ställs för certifiering av vatten- och brunnsborrare. Om man söker på ”certifierade brunnsborrare din kommun” så får man en bra överblick över vilka brunnsborrare som finns i din närhet.

    Källa: Länsstyrelsen i Kalmar | 12 jan 2017 11:48
  • Jag vill ha koll på vattennivån i min brunn och det är lätt med en grävd brunn men hur gör jag med den djupborrade?

    En borrad brunn kan vara borrad ned till vattenförande jordlager, då kallad jordborrad, eller borrad vidare ned i berggrunden, bergborrad. Djupet hos en jordborrad brunn kan vara från några meter till några tiotal meters djup, beroende på läget och jordartsgeologin.

    En bergborrad brunn är oftast djupare och kan vara mer än 200 m djup. Det är dock sällan mer än något eller några tiotal meter ned till vattenytan i brunnen. Hos en borrad brunn syns bara överdelen av ett rör, som kallas brunnens foderrör. I brunnsröret är pumpen oftast nedsänkt i vattnet och förbunden med en stigarledning det vill säga ett rör eller slang som leder vattnet från pumpen till överdelen av brunnen eller, via en 90- graders koppling, genom rörväggen direkt ut till en ledning under mark. Pumpen kan också sitta ovan mark och suger då vatten genom ledningen som går ner i brunnen. Det är lättast att mäta djupet till vattenytan genom lodning. Lodning kan alltså göras om brunnens diameter är tillräcklig för att lodet ska kunna komma ner bredvid stigarledningen. Om det inte går, kan nivån helt enkelt inte mätas. Vanligast i brunnar är att mäta med ljuslod, där en elektrisk krets sluts och en ljud- eller ljussignal avges när lodet når vattenytan. Vid mindre djup kan också en enklare variant, klucklod, användas.

    Ljuslod finns att köpa i olika varianter, det finns typer med några få mm bredd som går ned i trängre utrymmen. Eftersom det kan vara relativt stora skillnader i vattennivå mellan en brunn i vila och när pumpen är igång, bör mätning av nivåer göras i första hand när pumpen körs eftersom nivåerna då är som lägst. Mätning kan med fördel också göras både när pumpen körs och när den vilar. Dock rekommenderas att mätningen sker genom ett speciellt mätrör som sätts ner bredvid stigarledningen, speciellt i djupare brunnar där risken ökar att lodet fastnar på vägen. Mätröret eller mätslangen bör vara så lång som djupet till den förmodade lägsta vattennivån, eller till ned pumpens intagsnivå. Diametern på mätröret/slangen bestäms dels av hur stort utrymmet är mellan stigarröret och sidan på brunnen, dels av hur stor diameter som lodet kräver.

    En variant som prövats med gott resultat är att använda plaströr, t ex PEH-rör som kan gängas ihop under det att de sänks ner. Det kan också vara en styv plastslang (t ex PE) som matas ned i brunnen men risken är större att den kinkar och fastnar under nedförandet. Vid mindre dimensioner kan också metallrör användas. Ofta är rörbrunnen försedd med ett lock. Om locket inte går att öppna för att sätta ned mätslang etc måste det följaktligen forceras genom att göra ett tillräckligt stort hål (utan att skada stigarledningen). Det går även att mäta nivån kontinuerligt med olika instrument.

    Vanligast numera är att använda en elektronisk tryckgivare som sänks ned tillräckligt djupt i brunnen (mätslangen) för att sedan tas upp och kopplas till dator, dessa kostar från ca 5 000-10 000 kr, det finns också något dyrare som är utrustade med modem etc för övervakning. Även om dessa elektroniska givare används, behöver man loda ibland för att få en kalibrering av givarnas mätresultat.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:28
  • Var lämnar jag ett vattenprov för analys av vattnets kvalitet från en borrad brunn vid mitt sommarhus? Vad kostar det?

    Det är du som ägare som ansvarar för att vattnet har bra kvalitet. Bra vatten är viktigt för din hälsa och därför är det också viktigt att du tar prover på vattnet och får dem analyserade. Att få ditt vatten analyserat är varken speciellt dyrt eller krångligt.

    Du beställer provflaskor från ett labb. Vid beställningen får du också information om provtagningsproceduren samt vart du ska lämna in proverna. Vattnet kan analyseras för bakterieinnehåll och ett antal kemiska parametrar enligt Livsmedelsverkets rekommendationer.

    På din kommuns webbplats hittar du mer information om vattenprover och vad du bör göra om proverna inte är bra.

    Källa: Länsstyrelsen i Kalmar | 3 apr 2017 13:23
  • Vad finns det för tekniska lösningar om vattnet i brunnen tar slut?

    Om du har en bergborrad brunn och vattnet inte räcker till kan du prova att högtrycksspola brunnen för att öka flödet. Det höga trycket gör att vattenförande sprickor i berget utvidgas vilket ökar tillströmningen av vatten. Enligt SGU kan man öka kapaciteten med i genomsnitt 220 liter per timme. Ingreppet görs med en tankbil med spoltrycksmöjlighet på 100-120 bar.

    Om du har problem med tryckfall, eller att vattnet tillfälligt tar slut under dagen när förbrukningen är stor, går det att installera en mellantank som utjämnar flödet över dygnet. Dricksvattengodkända vattentankar finns i många olika storlekar. Tanken grävs ner för att vattentemperaturen inte ska bli för hög och för att undvika frysning.

    Om du får akut brist på vatten eller är orolig för att vattnet kan ta slut bör du kontakta din kommun för att se om du kan få köpa vatten för leverans med tankbil. I sådana fall så finns möjligheter till mellanlagring i en så kallad flexitank. Detta är en ballongtank som rymmer upp till ca 30 kubikmeter vatten som placeras utomhus. Kommunen har ingen skyldighet att leverera vatten på detta sätt, så det är viktigt att ha en bra dialog med kommunen. Risken är stor att du får betala för transporten av vattnet, vilket innebär att det blir en dyr lösning. Lastbilar och tankar behöver vara livsmedelsklassade och det är viktigt att se till att det finns rätt slangar och kopplingar för att kunna pumpa vattnet till bilen och ut i tanken vid din gård.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:13
  • Krävs det tillstånd för att borra en brunn för dricksvatten?

    Nej, som utgångspunkt krävs det inte tillstånd för att borra brunn för dricksvatten för att försörja en en- eller tvåfamiljsfastighet eller en jordbruksfastighet. Vattentäkter för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning är undantagna miljöbalkens bestämmelser om tillståndsplikt för vattenverksamhet.

    Med husbehovsförbrukning avses användning av vatten för hushållsändamål, bad, tvätt och rengöring i villor och lantgårdar. För jordbruksfastighet innefattas även vattning av kreatur, mjölkbehandling och annat vanligt lantbruksändamål. Däremot inte användning av vattnet för jordbruksbevattning eller handelsträdgård.

    Tillstånds- eller anmälningsplikt kan ändå gälla för vissa vattentäkter. Kommunen kan i vissa fall föreskriva att det ska krävas tillstånd av kommunen eller anmälan till denna för att inrätta och använda en ny anläggning för grundvattentäkt i områden där vattenbrist råder eller kan befaras uppkomma (”knapphet på sött grundvatten”). Det gäller om det behövs för att förhindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer.

    Kommunen får också föreskriva anmälningsplikt för befintliga anläggningar som redan finns inom angivna områden. Innan man borrar en ny brunn eller fördjupar en befintlig bör man därför kontakta kommunen för att kontrollera om det har införts tillstånds- eller anmälningsplikt.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:13
  • Hur mycket vatten kan jag få om jag borrar en brunn?

    Det är mycket svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vatten du kan få i din brunn. Viss vägledning kan du få av informationen om vattenkapaciteten hos de brunnar som registrerats i SGUs brunnsarkiv. Informationen finns i kartvisaren ”Brunnar” på SGUs webbplats. Om information om en befintlig brunn finns i Brunnsarkivet får man ett mer exakt svar om vattenmängd.

    Länk till kartvisaren ”Brunnar”.

    Några råd:

    Vattenmängden i urberg beror i första hand på förekomsten av vattenförande sprickor och brunnens tillrinningsområde. I kartvisaren ”Brunnar” kan du se om SGU har uppgifter om någon brunn i din närmaste närhet. Men även om en granne har gott om vatten det långt ifrån en garanti att man själv får mycket vatten.

    Tänk på att det viktiga är att man får så mycket vatten att det räcker till hushållet och att vattnet är av godtagbar kvalitet. För ett normalt hushåll är 60–100 liter per timme oftast fullt tillräckligt, vilket kan jämföras med att mediankapaciteten för brunnar som är registrerade i Brunnsarkivet är 600 liter per timme. Det innebär att det i de flesta fall är fullt möjligt att få tillräcklig mängd vatten till en enfamiljsfastighet. Man bör dock alltid fråga om den brunnsborrare man anlitar lämnar kostnadsgaranti på vattentillgång.

    Källa: Sveriges geologiska undersökning | 20 jun 2016 15:30
  • Jag ska borra ny brunn – kan det påverka mina grannars brunnar?

    Ja, det finns en viss risk, även om den är relativt liten. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte orsakar problem på lång sikt. Om brunnsborraren följer kraven i Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -07) minskar riskerna betydligt.

    Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -07, nytt fönster)

    Exempel på oönskade effekter som kan uppstå.

    I områden med saltvattenrisk, till exempel i kustnära områden, kan en djup brunn eller ett stort vattenuttag innebära att risken för saltvattenpåverkan ökar.

    På grund av de stora luftmängder och det tryck som fordras vid dagens sänkhammarutrustningar kan borrningen i enstaka fall medföra att borrkax eller annan sprickfyllnad kommer in i grannens brunn. I de flesta fall räcker det med att du pumpar rent brunnen för att denna olägenhet ska upphöra. Det är också lämpligt att grannen har sin pump avstängd medan borrningen pågår. Då slipper grannen pumpa in grumligt vatten från din borrning.

    Vattentillgången kan minska i brunnar i närheten av en ny brunn om vattentillgången är liten. Det är i de flesta fall mycket svårt att klarlägga om det är den nya brunnen som orsakat minskningen eftersom det oftast inte gjorts någon provpumpning innan den nya brunnen anlades.

    Det kan vara bra att låta göra en analys av vattnet i grannens brunn innan borrningen genomförs. Om någon olägenhet med vattnet senare skulle uppstå kan en vattenanalys vara bra att ha för att reda ut orsaker och ansvar.

    Källa: Sveriges geologiska undersökning | 20 jun 2016 15:31
  • Vilka problem kan man få med vattnet i sin brunn i kustnära områden?

    I kustnära områden kan det bli problem med saltinträngning av havsvatten och med grundvattentillgången. Salt vatten kan medföra angrepp på t ex ledningar och pumpar.

    Kustnära områden har ofta problem med grundvattentillgång och saltrisk även om nivåerna är normala. Detta beror bland annat på att jordlagren är tunna, vilket innebär en liten magasinerande förmåga. Den magasinerande förmågan i berg är också mycket liten.

    Källa: Sveriges geologiska undersökning | 20 jun 2016 15:30
  • En granne har erbjudit mig att hämta vatten ur en brunn som de inte använder och brunnen är full. Fungerar det att fylla på min brunn med vatten uppifrån?

    Nej, att fylla på vatten i brunnen, om den är torr, innebär att vattnet snabbt flödar ut i omgivningen. Det påfyllda vattnet finns vanligtvis kvar under mycket kort tid. Vanligtvis handlar det om några timmar eller dagar.

    Källa: Sveriges geologiska undersökning,Lantbrukarnas riksförbund | 4 jul 2017 10:35

Om djurhållning och lantbruk

  • Vad händer om vattnet i min brunn sinar och jag inte kan tillgodose djurens vattenbehov? Hur regleras detta i djurskyddslagen?

    Vatten är en förutsättning för att djur ska överleva och behöver ges i den mängd som djurslaget kräver. Djurskyddslagen specificerar att djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Lagen säger också att fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. Läs mer om vatten till djur.

    Källa: Jordbruksverket | 20 jun 2016 15:27
  • Om min brunn är tom och jag måste ta vatten ur ån till djuren, är det av tillräcklig kvalitet?

    För dricksvatten till människor finns tabeller från Livsmedelsverket över hur höga koncentrationer av olika ämnen som metaller, mineraler och mikroorganismer med mera får vara för att ett vatten ska anses tjänligt som livsmedel för människor. För djur anges i djurskyddslagen att vattnet ska vara av god kvalitet men utan några närmare angivelser. Motsvarande tabeller finns alltså inte för djur och det saknas tillräcklig kunskap om hur lantbrukets djur påverkas de många ämnen som finns naturligt i vatten. För nötkreatur är det vanligt att djuren redan under många år druckit av vatten från en bäck eller å under sin betesperiod och har det gått bra så är det troligt att djuren mår bra av det.

    Vatten i vattendrag innehåller dock generellt mer mikroorganismer än grundvatten. Kan det finnas inblandning av avloppsvatten ska man dock vara försiktig eftersom risken för t.ex. salmonella ökar. Ett gott råd är att ta ett vattenprov och efter det rådgöra med en veterinär, inte minst om vattnet ska användas till gris eller fjäderfä som är enkelmagade djur och därmed mer lika oss människor.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:15
  • Behövs tillstånd för att anlägga en bevattningsdamm?

    Som utgångspunkt krävs tillstånd för att anlägga en bevattningsdamm. Det är bara när det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom inverkan på vattenförhållandena som tillstånd eller anmälan inte behövs. Det är den som utför en åtgärd (”verksamhetsutövaren”) som ska bevisa att det inte uppkommer någon inverkan.

    Det är i princip omöjligt att anlägga en damm i ett vattendrag utan att vattenförhållandena påverkas på ett sådant sätt att det inte finns risk för skada på allmänna eller enskilda intressen, till exempel olika organismers migration förbi dammen. Därmed är en sådan damm och de arbeten som behövs för att anlägga den tillståndspliktiga.

    En damm för bevattning anses inte som våtmark och undantaget för tillståndsplikt genom anmälningsförfarande för anläggning av mindre våtmark (högst 5 ha) omfattar inte anläggning för bevattning. Syftet med sådan våtmark är att öka den biologiska mångfalden eller minska näringsläckage men inte bevattning.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:11
  • Får jag ta bevattningsvatten utan tillstånd eller anmälan ur sjön eller vattendraget invid gården?

    Undantaget från tillstånds- och anmälningsplikt för husbehovsvatten på en jordbruksfastighet innefattar inte användning av vattnet för jordbruksbevattning eller handelsträdgård. Utgångspunkten är därför att det krävs tillstånd till vattenuttag för bevattningsändamål. För mindre vattenuttag och för anläggningar för det räcker det med anmälan till Länsstyrelsen. Som mindre räknas för vattendrag bortledande av högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 kubikmeter per år och för annat vattenområde bortledande av högst 1000 kubikmeter per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 kubikmeter per år. Är vattenuttaget större krävs tillstånd.

    Det är bara när det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom inverkan på vattenförhållandena som tillstånd eller anmälan inte behövs. Det är den som utför en åtgärd (verksamhetsutövaren) som ska bevisa att det inte uppkommer någon inverkan. Vid allmän vattenbrist och lite vatten i marker, vattendrag och sjöar är omgivningen mer känslig för förändringar och redan små uttagsvolymer som under normala förhållanden skulle vara försumbara kan få konsekvenser. Om en bevattnare saknar tillstånd kan tillsynsmyndigheten förelägga om att uttaget ska upphöra om det finns risk att uttaget leder till skador. Ett tillstånd till uttag ger därför större trygghet.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:10
  • Täcker min gårdsförsäkring kostnader för att borra ny brunn eller extrakostnader för foderbrist?

    Nej, i dag finns ingen försäkring mot sådana kostnader. Däremot har en del försäkringsbolag ersättning för omsådd om sådden torkar bort. Kontakta ditt försäkringsbolag angående villkoren.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 4 jul 2017 19:08
  • Hur mycket av det svenska vattnet används till lantbruket?

    Statistiska centralbyrån redovisar i en rapport från år 2012 att det förbrukas cirka 2,7 miljarder kubikmeter vatten per år. Då är både grundvatten och vatten från sjöar och vattendrag inräknat. Av det använder lantbruket cirka 4 procent. Av det används i sin tur två tredjedelar till bevattning och en tredjedel till dricksvatten till djur.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 4 jul 2017 10:35
  • Jag har hört att det går åt 15 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött, skulle vi inte få mer vatten om vi alla slutade äta kött eller dricka mjölk?

    I Sverige regnar det cirka 750 mm per år i genomsnitt. Grovt räknat rinner hälften av det till grundvatten och vattendrag och resten avdunstar tillbaka till atmosfären genom växten. Det är det som benämns Sveriges vattenbalans. 375 mm avdunstning blir 3 750 kubikmeter per hektar. Om det exempelvis slås ut på en kärnskörd av 5 000 kg havre per hektar blir det 750 liter vatten per kg havre. Och då är det bara att räkna hur många kg foderspannmål eller vall en ko eller gris äter. I Sverige är det alltså regnvatten som foderväxterna använder. Om det inte hade odlats foderväxter som gräs, korn eller havre på en åker hade det vuxit något annat där. Kanske en bioenergigröda eller skog. Då hade den växtligheten genom sin evapotranspiration (avdunstning) behövt en vattenvolym av samma storleksordning och regnmängden hade varit densamma.

    Det är bara några få procent av Sveriges åkermark som vattnas med grundvatten och det är främst till potatis och grönsaker. Då finns som regel ett tillstånd av Mark- och Miljödomstolen som tillåtit ett visst uttag för att det ska räcka till alla i trakten. I andra länder används ibland gammal fossilt grundvatten för odling av bomull eller livsmedelsgrödor eller så används vatten för odling på ett sätt som äventyrar människors tillgång till dricksvatten.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:12
  • Hur mycket vatten dricker en ko/gris/fågel per dag?

    Det beror på många faktorer, bland annat hur mycket det producerar, omgivningstemperaturen och fodersammansättningen, så egentligen är det ganska svårt att ge ett kort, enkelt svar.
    Medelvattenintaget hos mjölkkor (baserat på 55 studier) är 80 l/dag men det finns individer som behöver en bra bit över 100 l/dag.

    För de lantbruksdjur som står på stall inomhus är förutsättningarna lite mer homogena och man hamnar hyfsat rätt om man skattar så här: gris 11-19 l/dag och fågel 0,2-0,4 l/dag.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:11
  • Är det inte så att stora djurgårdar använder väldigt mycket vatten vilket bidrar till att vi får vattenbrist?

    Ju fler djur som finns på en gård desto mer vatten dricker de förstås sammanlagt. Och utvecklingen är att gårdarna blir större med fler kor eller fler grisar per gård. Men det är viktigt att tänka på att om en gård expanderar och skaffar fler djur så beror det som regel på att andra gårdar i samma trakt upphört med djurhållning. En gård med 500 kor använder lika mycket dricksvatten till djuren som 10 gårdar med 50 kor. Däremot ökar uttaget från en enskild brunn och när en ny sådan brunn borras är det viktigt att hålla koll på avståndet till grannars brunnar.

    Utvecklingen mot större gårdar har pågått under lång tid och antalet kor och grisar har totalt sett minskat kraftigt i Sverige. Som exempel fanns det 1,9 miljoner kor på 1930-talet jämfört med dagens cirka 350 000. Dagens kor mjölkar visserligen mer och dricker mer vatten men det gör ändå inte att vattenförbrukningen totalt sett ökat.

    Källa: Lantbrukarnas riksförbund | 5 jul 2017 14:12

Om djur- och naturliv

  • Hur påverkas fiskar av låga grundvattennivåer?

    Fiskar som lever i större sjöar och vattendrag påverkas inte så mycket om det inte skulle bli extremt låga grundvattennivåer under lång tid. Det brukar oftast finnas djupare områden där fisken kan leva. Det som kan leda till stor negativ påverkan är om dammar i reglerade vattendrag och sjöar stängs när de brukar vara öppna på sommaren. Då minskar vattenmängden i vattendragen nedströms markant, vilket inte bara skapar mindre livsutrymme, utan även högre vattentemperatur och risk för syrebrist. En hel del fiskar och bottenlevande djur är anpassade att leva i strömhabitat och kan få svårt att anpassa sig till de nya förhållandena.

    Källa: Havs- och vattenmyndigheten | 4 jul 2017 16:44
  • Hur påverkas växter och djur av låga vattennivåer?

    Djur och växter som lever i grunda vattensamlingar eller grunda bäckar kan drabbas av att vattnet helt torkar ur. I vissa grunda vatten sker detta återkommande och de växter och djur som lever där är anpassade till det. I andra fall kan mycket låga grundvattennivåer leda till att bäckar och små vattensamlingar som brukar ha vatten året ut ändå torkar ut. Det kan då leda till att dessa växter och djur dör.

    Vad gäller djur så kan främst groddjur och sniglar och vissa bottenlevande insekter drabbas negativt av torka. Förhoppningsvis kan grodor och salamandrar hitta andra vatten i närheten. Även arter som är känsliga för att vattnet blir för varmt när det är grunt drabbas. Arter som lever på land är också beroende av vatten på olika sätt, och blir i varierad grad påverkade av torka eller vattenbrist. Viss kortvarig torka kan till och med vara bra för naturtyper där det finns arter som klarar torra förhållanden, till exempel sandstäpp och torrängar.

    Om situationen är rejält dålig kan känsliga arter slås ut lokalt. Beroende på en arts spridningsmöjligheter och hur landskapet ser ut kan en art återkomma till ett område eller försvinna för gott från ett område. De flesta arter klarar av att återetablera sig om det handlar om vattenbrist under ett eller några få år.

    Träd som växer uppe på hällmarker kan dö av vattenbrist under torrår. För växter som är fleråriga kan rotstocken leva kvar. Många växter kan också leva kvar på platsen genom att deras frön kan ligga i vilande tills det blir gynnsamma väderförhållanden igen. På så sätt försvinner växterna inte från platsen för all framtid.

    Källa: Havs- och vattenmyndigheten,Naturvårdsverket | 4 jul 2017 16:43
  • Kan jag hjälpa till genom att flytta torkkänsliga arter?

    Den som vill bidra till att förbättra situationen för torkkänsliga arter bör inte ta egna initiativ med att flytta dem, eftersom det kan ställa till mer skada om arter flyttas till olämpliga områden. Dessutom behövs tillstånd för sådana förflyttningar. Kontakta länsstyrelsen i ditt län för frågor om detta.

    Källa: Naturvårdsverket | 5 jul 2017 08:55
  • Hur påverkar vattenbrist och torka våra olika naturtyper?

    Generellt är hela odlings- och skogslandskapet idag mycket påverkat av utdikningar, och därmed känsligare för extrema torrår. De låga grundvattennivåerna kan bidra till att vattenflöden i marken minskar eller upphör. Till exempel kan källor torka ut. Då kan också mossor, växter och insekter påverkas negativt. Vissa mossor tål dock att torka in och kan sedan fortsätta leva när de återfuktas. Sommaren 2016 var det flera källor, även sådana som tidigare klassats som att de aldrig sinar, som torkade ut. Detsamma gäller till exempel översilningsmarker och fuktstråk i skogen.

    Natur som är skyddad, exempelvis nationalparker och naturreservat, utgörs däremot av ekosystem som är i ett mer naturligt skick än omgivande marker. Dessa har ofta en bättre motståndskraft mot torka än naturen utanför skyddade områden.

    Källa: Naturvårdsverket,Havs- och vattenmyndigheten | 5 jul 2017 08:56
  • Finns det en ökad risk för bränder i skog och mark vid torka och lågt grundvatten?

    När det är torrt i markerna ökar risken för bränder. Mark- och skogsbränder är ett naturligt inslag för torrare områden i landskapet och de behövs för att främja biologisk mångfald. Naturvården arrangerar ibland kontrollerade skogsbränder för att stödja arter som behöver sådana miljöer. De vilda skogsbränderna däremot är något som ska undvikas. Våtmarker som inte torkat ut kan skapa ett naturligt skydd mot att bränder sprider sig i landskapet.

    Källa: Naturvårdsverket | 5 jul 2017 08:56
  • Hur påverkar torka och lågt grundvatten föroreningar som finns i marken? Är det större risk att de kommer in i dricksvattnet?

    Det finns områden i Sverige där marken är förorenad av till exempel tidigare industriell verksamhet, gamla deponier och gruvor. Det är en risk att ha gamla föroreningar liggande i marken – särskilt i närheten av ställen där man tar ut grundvatten. Många föroreningar är så gamla att de har stabiliserat sig med tiden. Beroende på typ av förorening kan de börja röra på sig när förutsättningarna ändras, till exempel genom förändrade grundvattennivåer, vilket kan medföra en risk att de kommer ut i dricksvattnet. Om man är orolig för dricksvattenkvaliteten i ett område som är förorenat ska man kontakta kommunen eller länsstyrelsen där man bor.

    Källa: Naturvårdsverket,Sveriges geologiska undersökning | 4 aug 2017 15:35

Om myndigheters ansvarsområden och stöd

  • Vad gör Livsmedelsverket med vattenbristen i Sverige?

    Varje kommun har skyldighet att själv förse sina invånare med dricksvatten.
    Livsmedelsverket följer situationen i Sverige genom att ha kontakt med MSB, SGU, HaV, berörda kommuner och länsstyrelser. Livsmedelsverket har undersökt och funnit att det inte finns några risker med att använda avsaltat vatten som komplement.
    Livsmedelsverket har inget operativt ansvar vid kriser, men kan låta den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA stötta kommunerna operativt.
    Kommunerna har fått information om Livsmedelsverkets nödvattenutrustning.

    Information om VAKA pdf

    Nationella nödvattenmateriellager pdf (utlåning godkänns av VAKA-gruppen)

    Källa: Livsmedelsverket | 26 apr 2017 16:33
  • Vad har Jordbruksverket för ansvar vid risk för vattenbrist och torka?

    Jordbruksverket har ett ansvar att stärka landsbygden och underlätta för lantbrukare och andra djurägare att hantera situationen på ett hållbart sätt. Jordbruksverkets inriktning är att svara upp på det informationsbehov som finns hos länsstyrelserna eller hos allmänheten. Det kan exempelvis gälla information om påverkan på djur utifrån smittskydd och djurskydd, eller hur vattensituationen påverkar EU-stöden. Jordbruksverket tittar också på konsekvenser av vattensituationen på kort och lång sikt.

    Källa: Jordbruksverket | 17 jul 2017 15:30
  • Vad gör SGU i hanteringen av vattenbrist?

    SGU bedriver övervakning av grundvattnets kvalitet och kvantitet. Övervakning av kvantitet görs genom att mäta grundvattennivåer i ca 300 observationsrör 1-2 gånger i månaden i SGUs grundvattennät. Nivåmätningarna tillgängliggörs via kartvisare och som öppna data på SGUs webbplats. Mätningarna sammanställs varje månad och publiceras genom kartor som visar magasinens fyllnadsgrad och grundvattennivåns avvikelse från den normala för månaden.

    SGUs nivåmätningar i kartvisare

    SGUs nivåmätningar som öppna data

    SGU ansvarar även för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, dvs. att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

    Källa: Sveriges geologiska undersökning | 15 aug 2017 11:34
  • Vad är Naturvårdsverkets roll i frågan om vattenbrist? 

    Naturvårdsverkets roll är att bidra med kunskap om hur landlevande växt- och djurarter i våra olika naturtyper påverkas av torka och vattenbrist, samt hur utvecklingen påverkas av klimatförändringarna.

    Källa: Naturvårdsverket | 5 jul 2017 08:56
  • Vad är MSB:s roll och ansvar?

    MSB:s uppdrag är att utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. När något inträffar stödjer vi de ansvariga och ser till att de kan samordna sina åtgärder och sin information.

    Vid en förvärrad situation och då regionala resurser är uttömda kan MSB stödja med förstärkningsresurser som personal eller utrustning samt genom att mäkla resurser från andra aktörer.

    Vid brist på vatten vid brandbekämpning kan MSB bistå med förstärkningsresurser som exempelvis högkapacitetspumpar som kan pumpa vatten över längre sträckor till släckning.

    Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap | 22 jun 2017 10:01