Arkiverad sida

Detta är en gammal händelsesida om Estoniakatastrofen 1994 som startade 28 sep 1994

Estoniakatastrofen 1994

Uppdaterad |
Natten till den 28 september 1994 förliste passagerar- och bilfärjan M/S Estonia under sin färd mellan Tallinn och Stockholm. Med 852 omkomna är det den största civila fartygskatastrofen i Östersjön hittills.

Under denna höstnatt var vädret hårt och blåsten tilltog alltmer. Vindbyarna mätte upp till 30 meter i sekunden. Med 989 personer ombord lämnade passagerarfärjan M/S Estonia Tallinns hamn med Stockholm som destination.

Kl. 01.15 (estnisk tid) lossnade bogvisiret, rampen slets loss och mängder av vatten strömmade in på bildäck. När fartyget sände ett mayday-anrop klockan 01.23 meddelade besättningen att M/S Estonia hade 20-30 graders slagsida och saknade ström ombord. All kontakt med fartyget upphörde sju minuter senare.

Akut hantering

Sveriges ambassad i Tallinn blev djupt involverad på ett tidigt stadium efter larm från Utrikesdepartementet vid halv två-tiden (estnisk tid) på natten. Ambassaden blev engagerad i det mödosamma arbetet att sammanställa korrekta passagerarlistor. Efter några dagar fick ambassaden hjälp av en polis från svenska ID-kommissionen för att reda ut de trassliga passagerarlistorna. Många nationer var representerade bland passagerarna.

Av de 989 personerna ombord dog 852, men endast 94 av de som dog blev hittade. Det totala antalet saknade eller hittade döda svenskar var 501.

Behovet av psykiskt och socialt stöd var mycket stort efter katastrofen, men alla drabbade fick inte det stöd som de behövde. Kvalitetsmässigt var det stora skillnader mellan kommunerna när det gällde psykosocialt omhändertagande.

Långsiktiga utredningar

Estonia var ett estniskt fartyg som sjönk inom finsk ekonomisk zon samtidigt som de flesta omkomna var svenskar. Regeringarna i Estland, Finland och Sverige enades om att tillsätta en för de tre länderna gemensam haverikommission (JAIC). I JAIC:s rapport kritiserades bland annat att låsen till fartygets bogvisir var alldeles för klent dimensionerade.

M/S Estonias förlisning har engagerat många och resulterat i flera olika beslut av den svenska regeringen och olika myndigheter. Organisationer och enskilda har tagit olika initiativ, bland annat på grund av missnöje med JAIC:s rapport. Det tyska Meyervarvet som byggde Estonia ifrågasatte de slutsatser som JAIC kommit fram till och lät tillsätta en egen utredningsgrupp, som drog andra slutsatser om haveriorsaken.

En av åtgärderna för att förbättra säkerheten efter Estoniakatastrofen var den så kallade Stockholmsöverenskommelsen, som Sverige, Finland, Tyskland, Danmark, Norge, Storbritannien och Irland träffade 1996. Stockholmsöverenskommelsen ställde krav på stabilitet för ro-ro-passagerarfartyg (fartyg med lasthantering där lasten körs ombord på trailrar eller vagnar över ramper).

Webbplatsen Estoniasamlingen, som förvaltas av Riksarkivet, har samlat den information om katastrofen som finns tillgänglig i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är kontaktorga

JAIC:s haverirapport (pdf)

Övriga utredningar och studier på webbplatsen Estoniasamlingen