Arkiverad sida

Detta är en gammal händelsesida om Terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 som startade 11 sep 2001

Terrorattackerna mot USA den 11 september 2001

Uppdaterad |
Terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 av terrornätverket al-Qaida underblåste skräcken för internationell terrorism i hela världen. Tillsammans med terrordåden i London, Madrid och Bali åren efter gick terrorism från att ha varit en nationell och regional fråga till att bli ett globalt hot.

Omkring 3 000 människor dödades då fyra amerikanska inrikesplan kapades, varav två flögs in i World Trade Centers 110 våningar höga tvillingtorn på Manhattan i New York och ett i USA:s militära högkvarter Pentagon i Washington. Det fjärde planet störtade innan det nått sitt förmodade mål, kongressbyggnaden i Washington.

De fyra planen hade kapats av nitton män som fått sin utbildning genom al-Qaida och som hade planerat aktionen under lång tid. Bland annat hade flera även utbildat sig till piloter. Femton av de nitton kaparna kom från Saudiarabien. Ledaren var en egyptier, Mohammad Atta, som flög det första planet in i World Trade Center.

Skapade opinion mot terrorism

Med attacken mot USA och det spektakulära raserandet av tvillingtornen skapades en enorm politisk opinion mot terrorism. I USA gav kongressen president George Bush fria händer med att skärpa lagar och angripa terrorister inom och utom landet. USA inledde något som kommit att kallas för ”kriget mot terrorismen”.

Som en direkt följd av terrorattacken gick USA och Storbritannien den 7 oktober 2001 gemensamt och med FN-stöd till angrepp mot talibanregimen i Afghanistan, som misstänktes härbärgera terrornätverket al-Qaida och dess ledare Usama bin Ladin. Talibanregimen föll snabbt. Med stöd av amerikanskt flyg kunde styrkor från den talibanfientliga afghanska Norra alliansen inta i stort sett hela landet.

Ett och ett halvt år senare, i mars 2003, gick USA och Storbritannien till angrepp mot Irak. Denna gång utan FN-mandat. Alliansen hävdade att Iraks ledare Saddam Hussein förfogade över massförstörelsevapen, något som FN:s vapeninspektörer sedan inte lyckats bekräfta. Efter några veckor hade Saddam Husseins regim och krigsmakt fallit.

Ökat motstånd och terror

Sedan dess har det väpnade motståndet mot västmakternas ockupation varit stort i de båda länderna, och båda har dominerats av fortsatta terrordåd. I Irak angreps inte bara utländska soldater utan även FN-personal, hjälparbetare och irakier som ansågs samarbeta med ockupationsmakten. Augusti 2003 blev inledningen till en terrorkampanj som pågått i Irak sedan dess.

I spåren av den 11 september 2001 har även öppenheten i väst påverkats och säkerheten vid exempelvis flygplatser har skärpts. I USA lättades reglerna för vad polis och militär underrättelsetjänst (till exempel FBI, amerikanska marinen och CIA) får göra när de jagar misstänkta terrorister.

Öppenhet och säkerhet påverkas

Med syftet att snabbt få ut information ur misstänkta terrorister töjer de nya reglerna bland annat på de ramar som folkrätten satt för hur man kan behandla misstänkta terrorister i fångenskap.

Även i Europa och övriga världen har öppenheten och säkerheten påverkats. EU samlade sig efter London-bombningarna 2005 till en strategi mot terrorism, FN:s generalförsamling kom hösten 2006 överens om en global strategi mot terrorism, och i dag har alla större regionala organisationer, som exempelvis afrikanska ECOWAS eller sammanslutningen av asiatiska stater ASEAN egna strategier för att bekämpa terrorism.

Källa: Säkerhetspolitik.se