Detta är en gammal händelsesida om Ordlista som startade 6 nov 2014

Ordlista

Här följer några förklaringar på vanliga ord och begrepp som användes för att beskriva situationen vid de japanska kärnkraftverken under händelserna vid Fukushima.

Becquerel

Becquerel är måttenheten för radioaktivt sönderfall. 1 becquerel = 1 sönderfall per sekund.

Bränslestavar som exponeras för luft

När kylmediet försvinner exponeras stavarna för luft och blir därmed hetare och hetare. Det som då kan hända är att delar av bränslet blir så varmt att det smälter. Om hela härden friläggs och smälter uppkommer en härdsmälta, men om bara delar av bränslet smälter talar man om en partiell härdsmälta.

Halveringstid

Halveringstid är den tid det tar för ett radioaktivt ämne att sönderfalla till hälften. Radioaktiva ämnen har olika lång halveringstid. Halveringstiden för cesium-137 är cirka 30 år och för jod-131 är den åtta dagar.

Härdsmälta

En härdsmälta innebär att uranet blir så varmt att hela reaktorhärden havererar och smälter till en glödande, starkt radioaktiv massa och lägger sig på botten i reaktorinneslutningen. Det skulle kunna hända om effekten blir för hög eller om kylningen upphör. Också efter det att kärnklyvningen stoppats bildar de radioaktiva ämnena så mycket värme, att härden kan smälta ner om den inte kyls.

INES-skalan

Incidenter eller olyckor som inträffar på kärnkraftverk graderas enligt en internationell skala som kallas INES (International Nuclear Event Scale). Skalan används för att det ska vara lätt att förstå hur händelsen påverkar säkerheten. Skalan går från 1 till 7, där 7 är allvarligast. De lägre nivåerna (1-3) kallas händelser eller incidenter och de övre nivåerna (4-7) för olyckor. Händelser som inte har någon betydelse för säkerheten klassificeras som 0.

Inneslutning

Reaktorinneslutningen är en av kärnkraftverkets säkerhetsbarriärer. Den är byggd av metertjock betong och gastät plåt. Till denna barriär räknas också det utsläppsfilter som skyddar inneslutningen från för högt tryck och begränsar utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen vid extrema olyckor. De japanska anläggningarna saknar filter, som de svenska anläggningarna har. Reaktortanken finns inne i inneslutningen.

Joniserande strålning

Joniserande strålning har tillräckligt med energi för att lösgöra elektroner ur ett ämnes atomer eller slå sönder molekyler. Joniserande strålning i form av alfa, beta, gamma och neutroner uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller. Joniserande strålning kan också produceras på konstgjord väg med hjälp av röntgenapparater eller acceleratorer.

Kylsystem

Härden i en kärnreaktor behöver kylas, även efter att den stängts av. I en kokvattenreaktor används vatten som kylmedium. Kylsystemet i ett kärnkraftverk består av flera separata pumpar som kräver el för att fungera. I den händelse kontakten med det yttre elnätet slås ut finns det reservkraft i form av dieselaggregat som kan startas och generera el. Vissa av de svenska kärnkraftverken kan även från reservkraft från gasturbiner.

Radioaktiv plym

En radioaktiv plym är ett bildligt uttryck för de radioaktiva ämnenas spridning i atmosfären (luften).

Reaktortank

Reaktortanken är ett tryckkärl, vars väggar består av 15–20 cm tjockt stål. Inuti reaktortanken finns kärnbränslet. Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme som i en kokvattenreaktor får vattnet i tanken att koka. Ångan som bildas används för att driva turbiner som i sin tur driver elgeneratorer.

Sivert

Sievert (Sv) är måttenheten för stråldos, uppkallad efter den svenske vetenskapsmannen, professor Rolf Sievert som var pionjär inom strålskyddsvetenskapen. 1 sievert är en hög stråldos, på gränsen till allvarliga skadeverkningar. Vanligtvis använder man de mindre enheterna millisievert (mSv) = en tusendels sievert och mikrosievert (µSv) = en miljontedels sievert. Den naturliga bakgrundsstrålningen ger stråldosen ungefär 0,1 mikrosievert på en timme.

Stråldos

Mått på energi som överförs till ett bestrålat objekt. En stråldos kan definieras på olika sätt. Med absorberad dos avses absorberad energi per massenhet. Enheten för absorberad dos är gray (Gy). Dosekvivalenten har viktats med hänsyn till att olika slag av strålning skiljer sig beträffande biologisk effekt per enhet absorberad dos. Den effektiva dosekvivalenten har dessutom viktats med hänsyn till att olika organ i människokroppen visar olika känslighet per enhet dosekvivalent. Dosekvivalent och effektiv dosekvivalent mäts i enheten sievert (Sv).

Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Publicerades
Taggar för denna sida: