MRSA- en antibiotikaresistent bakterie

MRSA hos djur

  • Vad är MRSA?

    Förkortningen MRSA står för ”meticillinresistent Staphylococcus aureus. Bakterien hör till en typ av stafylokocker (Staphylococcus aureus) och är resistent mot en stor och viktig grupp antibiotika, dit bland annat penicillin hör. MRSA var från början mest känd som orsak till infektioner som sprids mellan människor på sjukhus. Men idag ökar antalet människor som smittas utanför sjukvården. Man kan bära på MRSA utan symtom på samma sätt som ”vanliga” stafylokocker, men bakterien kan också orsaka allvarliga infektioner. MRSA kan även bäras av djur utan att ge symtom eller orsaka infektioner.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt,Folkhälsomyndigheten | 19 jan 2015 08:55
  • Blir djur sjuka av MRSA?

    Djur kan på samma vis som människor bli sjuka av MRSA, men de kan också bära bakterien utan symtom. MRSA är en hudbakterie som till exempel kan orsaka hud- och sårinfektioner hos hundar, hästar och katter.
    Vad gäller lantbrukets djur visar internationella undersökningar att det är vanligast att grisar bär på MRSA utan att vara sjuka. Men det finns enstaka fall av sjukdom (till exempel sårinfektioner, bölder) rapporterade från andra länder. Det finns också undersökningar som visar att andra lantbruksdjur kan bära på MRSA utan att vara sjuka. Hos mjölkkor kan MRSA, liksom andra typer av Staphylococcus aureus, orsaka juverinflammation.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 apr 2018 14:05
  • Finns MRSA hos svenska djur?

    I Sverige påvisades MRSA första gången hos djur 2006. Till och med 2017 har MRSA isolerats från 44 hundar, 15 katter, 39 hästar, 1 kanin, i 2 prov från grisar, i 10 mjölkprover från kor, från 40 igelkottar, getter från 2 besättningar (29 individer) och får från 1 besättning (9 individer). Det ena MRSA-fyndet från gris tillhör typen CC398 som är den vanligaste typen hos grisar i många andra länder. Sex av fynden från svenska kor är av typen MRSA med mecC och fyra av typer som är vanliga hos människor. Alla fynd av MRSA hos igelkottar har varit av typen MRSA med mecC och de flesta har hittats i en riktad screeningstudie av igelkottar. Även alla fynd av MRSA hos get och får har varit av typen MRSA med mecC.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 apr 2018 13:59
  • Hur vanligt är MRSA bland lantbrukets djur i Sverige?

    MRSA är troligen ovanligt hos lantbruksdjur i Sverige. Hittills har endast två prov från svenska grisar varit positiva för MRSA. Proven ingick i en undersökning 2010. I tidigare och senare undersökningar bland svenska grisar har MRSA inte påvisats. Prover från nötkreatur har undersökts i flera studier och MRSA har hittills bara påvisats i tio prover från mjölkkor.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 apr 2018 14:00
  • Hur kan man hindra att MRSA kommer in i en besättning med lantbruksdjur?

    Inköp av djur är den största risken att få in smitta. Var därför försiktig vid handel med djur och väg in risken för smitta. Köp djur från så få besättningar som möjligt. Eftersom MRSA är vanligt hos grisar i andra länder bör risken för smitta noga övervägas om grisar importeras.

    Staphylococcus aureus är en vanlig orsak till smittsam juverinflammation hos kor. MRSA, som är en typ av Staphylococcus aureus, sprids sannolikt på samma sätt mellan kor och kan föras in i en besättning genom inköp av djur.

    Människor som sköter djuren och har direktkontakt med dem ska tvätta och desinficera händerna före och efter arbete med djuren. Kläder som används i stallet ska inte användas vid kontakt med andra djur. Samma rekommendationer gäller också besökare i stallarna. Man minskar också risken för smitta till gården om andra djur (till exempel hästar, hundar, katter) hålls avskilda från lantbrukets djur.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 apr 2018 14:04
  • Hur har MRSA kommit in bland lantbrukets djur i Sverige?

    Det är idag inte känt hur bakterien har kommit in bland svenska grisar och nötkreatur. MRSA av typen CC398, som har hittats en gång hos svenska grisar, är vanlig hos lantbrukets djur i många andra länder. Denna typ har också påvisats hos hästar både i Sverige och i andra länder. Det finns många tänkbara smittvägar. MRSA med mecC har påvisats i sex prover från kor, i ett prov från grisar, hos getter från två besättningar och får från en besättning i Sverige. Det är inte känt hur djuren har smittats. I de fall där vanliga humantyper av MRSA har påvisats i prover från kor är det möjligt att korna smittats av människor.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 apr 2018 14:02
  • Har MRSA alltid funnits hos djur?

    Fram till 1990-talets slut beskrevs MRSA nästan uteslutande hos människor, men därefter har bakterien rapporterats från flera håll i världen också hos djur. Hundar och katter smittas vanligen av människor.
    Bland lantbrukets djur, som grisar och nötkreatur, påvisas oftast MRSA av typen CC398. Den första rapporten i världen om MRSA CC398 hos gris kom 2005. Mycket tyder på att denna typ av MRSA selekterats fram i djuruppfödningen och är anpassad till djur. I många andra länder är MRSA CC398 vitt spridd bland grisar. Den finns också hos nötkreatur, slaktkycklingar och hästar, men är ovanlig hos människor.
    Under 2011 påvisades en ny variant av MRSA i mjölkprover från kor i Storbritannien. Denna variant kallas MRSA med mecC och har även påvisats hos flera andra djurslag och hos människa.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 apr 2018 14:05
  • Är alla djur mottagliga för MRSA?

    MRSA beskrivs oftast hos hund, katt, häst och lantbrukets djur. Men det finns också enstaka rapporter om MRSA hos andra djurslag. I Sverige har MRSA påvisats hos hund, katt, häst, kanin, nötkreatur, gris, get, får och igelkott.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 apr 2018 14:03

MRSA hos människor och i livsmedel

  • Ökar förekomsten av resistenta bakterier av typen MRSA?

    Ja. Under 2015 anmäldes 3882 fall av resistenta bakterier av typen MRSA. Det är en ökning med drygt 30 procent sedan 2014. Ökningen beror främst på att fler människor från länder med högre förekomst av resistenta bakterier har sökt sjukvård och provtagits. Smittspridningen i Sverige har inte ökat. Att relativt sett fler MRSA-bakterier hittas bland människor på flykt förklaras av att många kommer från länder med en högre förekomst av MRSA än genomsnittet i Sverige, men också av att de provtas oftare än övriga befolkningen eftersom de har fler kontakter med sjukvården. Flera län eller regioner provtar också asylsökande rutinmässigt för multiresistenta bakterier i samband med hälsoundersökning och vård på sjukhus. Utvecklingen är inte oväntad. Boende eller resande med längre tids vistelse i länder med hög förekomst av MRSA ökar risken för att bli bärare eller få en infektion orsakad av MRSA.

    Källa: Folkhälsomyndigheten | 22 mar 2016 09:55
  • Hur kan människor smittas med MRSA?

    MRSA är en kontaktsmitta. Det betyder att bakterien överförs genom direktkontakt mellan människor, eller mellan människor och djur. MRSA kan även smitta indirekt via föremål, kläder och andra textilier som förorenats. I stallar där grisarna bär MRSA finns bakterien i dammet i stallet. Då kan människor smittas via damm som finns i stalluften.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt,Folkhälsomyndigheten | 19 jan 2015 08:55
  • Kan MRSA överföras mellan människor och djur?

    MRSA är en bakterie som i huvudsak sprids genom direktkontakt. Den kan överföras från människor till djur och vice versa. Smitta undviks med vanliga smittskyddsrutiner mot kontaktsmitta. Handtvätt i kombination med handdesinfektion är speciellt viktigt.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt,Folkhälsomyndigheten | 19 jan 2015 08:55
  • Finns MRSA på livsmedel?

    I undersökningar från olika länder har MRSA i liten mängd hittats på råa livsmedel av animaliskt ursprung. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) bedömer dock att det är mycket ovanligt att MRSA sprids från livsmedel till människor.

    Källa: Livsmedelsverket | 19 jan 2015 08:42
  • Kan man bli smittad med MRSA via livsmedel?

    MRSA har i kartläggningar i olika länder påvisats i liten mängd i råa livsmedel av animaliskt ursprung, men den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) bedömer att det är mycket ovanligt att MRSA sprids från mat till människor. Efsa menar också att yrkesmässig hantering av kött, till exempel på ett slakteri, till skillnad mot yrkesmässig kontakt med djur på en gård inte ökar risken att smittas med MRSA.

    Källa: Livsmedelsverket | 19 jan 2015 08:43
  • Vad händer om jag smittas med MRSA?

    Om du misstänker att du smittats med MRSA ska du ta kontakt med läkare, för att diskutera vad du kan göra i din situation. God hygien är det viktigaste för att undvika att sprida bakterier vidare. Smitta kan spridas via händerna om de förorenats men också indirekt via föremål, inklusive textilier, som förorenats. Alla vård- och omsorgsmiljöer innebär ökad risk för smittspridning och kräver därför strikta hygienrutiner. MRSA-bakterierna kan finnas hos fullt friska människor och djur utan att orsaka sjukdom. Människor som smittas med MRSA kan bära bakterien utan att bli sjuka, och bakterien kan bäras tillfälligt. Men om en smittad person får en infektion orsakad av MRSA, kan infektionen inte behandlas med vanliga stafylokockantibiotika. Då finns det risk att det tar längre tid att behandla infektionen effektivt.

    Källa: Socialstyrelsen,Folkhälsomyndigheten | 19 jan 2015 11:31
  • Vad säger lagen om MRSA hos människa?

    MRSA är en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det innebär att om en läkare upptäcker att en person är smittad med MRSA måste läkaren anmäla detta till landstingets smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. Läkaren ska ge den smittade patienten individuellt utformade förhållningsregler som patienten är skyldig att följa för att inte sprida smittan vidare. Den patient som är smittad måste efter bästa förmåga lämna uppgifter till sin läkare om hur han eller hon kan ha blivit smittad och om vilka andra som kan ha utsatts för smitta. Det är viktigt att samtalet också berör kontakt med sällskapsdjur eller lantbrukets djur. Detta är viktigt för att smittspårningen ska kunna utföras korrekt och för att den som är smittad ska få bra förhållningsregler och inte föra smittan vidare till människor eller djur.

    Källa: Socialstyrelsen | 19 jan 2015 11:30

Myndigheternas ansvarsområden

  • Vad gör Jordbruksverket?

    Jordbruksverket är ansvarig myndighet för kontroll och bekämpande av smittsamma sjukdomar hos djur, dit antibiotikaresistens också räknas. Jordbruksverket finansierar viss övervakning samt beslutar om eventuella åtgärder från myndigheternas sida i fråga om kontroll av smittan, både som en långsiktigare strategi och i enskilda fall.

    <p>Läs mer om MRSA på jordbruksverkets webbplats</a></p>
    Källa: Jordbruksverket | 3 apr 2018 15:29
  • Vad gör SVA?

    SVA kartlägger och analyserar förekomsten av MRSA hos djur i Sverige. I detta arbete samarbetar SVA med andra myndigheter och branschorganisationer. SVA förmedlar också kunskap om MRSA och om åtgärder för att motverka att bakterien sprids. SVA är nationellt referenslaboratorium för antibiotikaresistens hos djur och arbetar inom programmen Svarm och SvarmPat samt inom nätverket Strama VL aktivt med övervakning, forskning och strategier runt antibiotikaresistens. Mer information om arbetet samt rapporter finns på SVA:s webbplats.

    Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt | 3 apr 2018 14:05
  • Vad gör Arbetsmiljöverket?

    Arbetsmiljöverket är ansvarig förvaltningsmyndighet för arbetsmiljön och ska bland annat utifrån ett helhetsperspektiv minska riskerna för ohälsa orsakad av smitta i arbetet. Arbetsmiljölagstiftningens krav riktar sig främst till arbetsgivaren, som har huvudansvaret för att arbetsmiljöreglerna följs. För att skydda arbetstagare från att bli smittade i arbetet finns Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Där finns bland annat krav på att arbetsgivare ska göra en bedömning av smittriskerna och se till att arbetstagarna skyddas mot dem.

    Arbetsgivaren ska också se till att alla har tillräckliga kunskaper om de smittrisker som kan finnas på arbetsplatsen och att det finns hanterings- och skyddsinstruktioner.

    Även ensamföretagare omfattas av lagstiftningen. Arbetsmiljöverket har samarbetat med Socialstyrelsen i olika publikationer kring MRSA, bland annat MRSA hos häst, hund och katt.

    Källa: Arbetsmiljöverket | 19 jan 2015 08:40
  • Vad gör Livsmedelsverket?

    Livsmedelsverket följer kunskapsläget, informerar om riskerna med antibiotikaresistenta bakterier i mat och samarbetar med andra myndigheter och branschen för att stoppa spridningen av sådana bakterier.

    Källa: Livsmedelsverket | 19 jan 2015 08:42