Plastlåda med konserver, stormkök, tändstickor och annat som behövs i en krislåda. — Foto: Thomas Henriksson, Myndigheten för civilt försvar

Hemberedskap

Vid en kris kommer samhällets hjälp först gå till dem som behöver den mest. Planera för att kunna klara dig själv i minst en vecka utan el, vatten eller möjlighet att handla mat i affären. Här hittar du de viktigaste tipsen för din krislåda.

Mat

Välj matvaror som ger tillräckligt med energi, som kan tillagas snabbt, inte kräver så mycket vatten, kan ätas utan tillagning och förvaras i rumstemperatur.

Exempel på bra mat att ha hemma:

Torrvaror: Gryn, flingor, pasta, ris, couscous, pulvermos, pulvermjölk, tortilla, hårt bröd, kex, salt, kryddor.
Konserver: Tomater, grönsaker, frukter, färdiga rätter.
Proteinrikt: Torkat eller konserverat kött och fisk, kikärter, bönor, linser, ost på tub.
Fettrikt: Matolja, pesto, soltorkade tomater i olja, tapenade, jordnötssmör, nötter och frön.
Snabb energi: Fruktkräm, sylt, choklad, honung, proteinbars, torkad frukt.
Drycker: Kaffe, te, chokladpulver, blåbärs- och nyponsoppa, fruktdrycker, mjölkdrycker. Ultrahög temperaturbehandlad dryck (UHT) kan förvaras i rumstemperatur och har lång hållbarhet så länge som den är oöppnad.
Mat till barn: Välling, ersättning, gröt, barnmatsburkar.

Läs mer om bra krismat på Livsmedelsverkets webbplats

Laga mat utan el

Om elen försvinner funkar så klart inte spisen och ugnen. Se därför till att du har alternativ för enklare matlagning.

Campingkök
Grill
Bränsle
Tändstickor

Läs mer om att laga mat utan el på Livsmedelsverkets webbplats

Dricksvatten

Räkna med minst tre till fem liter vatten per person och dygn. Tänk på att husdjur också behöver vatten.
Förvara extra dricksvatten i dunkar eller flaskor så att du är förberedd om det blir strömavbrott.
Frys in vatten i PET-flaskor, då fungerar flaskorna både som kylklampar och extra dricksvatten. Men fyll inte flaskorna helt, de kan spricka när de fryser till is.
Ha en vattendunk hemma så att du kan hämta vatten från ett hämtställe.
Koka vattnet om det kan vara förorenat. Vattnet ska koka tills det bubblar kraftigt med stora bubblor.

Hur länge kan man förvara dricksvatten?

Följ Livsmedelsverkets råd så håller sig dricksvattnet fräscht länge, ofta flera månader:

Använd väl rengjorda flaskor eller dunkar.
Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten.
Förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt.

Det går inte att säga hur länge vatten i dunk kan förvaras. Det beror på vilka förhållanden som råder och du får själv avgöra om du vill dricka vattnet. Det kan du göra genom att titta, lukta och smaka på vattnet. Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten i dunk hålla sig fräscht i många månader.

Ta gärna för vana att regelbundet kontrollera om vattnet är okej en eller ett par gånger per år. Byt vatten i ditt dricksvattenförråd om det behövs, exempelvis genom att använda det till bevattning.

Toalett och hygien

Det är bra att ha en plan för att kunna gå på toaletten och tvätta dig om du blir utan vatten under en längre tid, till exempel vid strömavbrott. Utan el fungerar nämligen inte vattenförsörjning och avlopp.

Bra att ha hemma:

toalettpapper
våtservetter, handsprit
blöjor, mensskydd
plastpåsar eller sopsäckar
kompostströ eller sågspån
hink med lock.

På Myndigheten för civilt försvars webbplats kan du läsa mer om toalett och tvätt utan vatten eller el

Värme

Om det blir kallt hemma:

Täta golv, dörrar och fönster.
Klä dig lager på lager.
Använd alternativ värme, till exempel kakelugn, öppen spis, kamin eller värmeljus.
Samlas i ett rum, häng filtar för fönstren och täck golvet med mattor.

Bra att ha hemma för att hålla sig varm:

ullplagg
varma och oömma ytterkläder
mössor, vantar, halsdukar
filtar
liggunderlag
sovsäckar
stearinljus
värmeljus
tändstickor
braständare
alternativ värmekälla, till exempel gasolvärmare, fotogendrivna element.

Kommunikation

I en kris är det extra viktigt att du kan ta del av viktig samhällsinformation. Via din lokala P4-kanal får du veta hur läget är i samhället, lokala väderprognoser, var du kan hämta vatten, vart du kan bege dig om du behöver hjälp eller om det är evakuering på gång.

Bra att ha för att få information i kris:

radio som drivs med batteri, solceller eller vev
bilradio
papperslista med viktiga telefonnummer
extrabatteri/powerbank till bland annat mobiltelefon
laddare till telefonen att använda i bilen

Läkemedel

Medicin för en månad

Socialstyrelsen rekommenderar en månads läkemedelsberedskap för dig som under längre tid behandlas med receptbelagda mediciner, till exempel blodtrycksmediciner eller diabetesläkemedel. Den gäller också dig som under längre tid använder förbrukningsartiklar som du får utskrivna av hälso- och sjukvården, till exempel stomibandage eller utrustning för blodsockerkontroller.

Läs mer om om läkemedelsberedskap i Socialstyrelsens Frågor och svar

Betalningar

1 000 kronor i kontanter per vuxen

Riksbanken rekommenderar alla hushåll att ha 1000 kronor i kontanter per vuxen hemma, gärna i flera olika valörer. Det är tänkt att täcka en veckas inköp av livsnödvändiga varor.

Se till att kunna betala på flera sätt

Ha konton i olika banker, kort från olika betalkortsleverantörer (exempelvis Visa och Mastercard) och tillgång till mobil betalningslösning, exempelvis Swish.
Ha flera alternativ för internetuppkoppling.
Ha flera alternativ att identifiera dig elektroniskt (exempelvis BankID och säkerhetsdosa till din bank).
Du som brukar "blippa" (med exempelvis Apple Pay eller Google Pay), bör också ha dina fysiska betalkort tillgängliga. Vid avbrott kan kortens chip användas för att genomföra offlinebetalningar.

Husdjur

Även husdjur behöver vatten, mat och värme vid en kris. Här kommer några förslag på vad du kan ha i djurens krislåda:

Foder med lång hållbarhet som tål rumstemperatur, till exempel torrfoder och konserver
Vatten
Mediciner
Filtar
Transportbur
Första hjälpen-låda som passar ditt djurslag

Får jag ta med mitt husdjur till ett skyddsrum?

Nej. Skyddsrummen är till för att skydda befolkningen - det vill säga människor och inte djur. Dessutom kan det finnas människor som är allergiska mot djuren.

Man ska inte vara i skyddsrum i mer än några dagar, så om du har mat och vatten hemma kan ditt djur klara sig själv tills du är tillbaka.

Vid en situation där det kan bli aktuellt att gå till ett skyddsrum är det bra att, om det går, evakuera djuren i förväg. Känner du någon som bor i ett säkrare område som kan ta emot djuren?

Läs mer om beredskap för djur på Svenska blå stjärnans webbplats

Preppa med grannarna

Om du känner dina grannar har ni större chans att kunna hantera en kris på ett bra sätt.

Tips för att komma igång

Kolla intresset för att prata om beredskap med dina grannar, din fastighetsvärd, fastighetsägare, samfälligheten eller i styrelsen.
Se över gemensamma resurser och utrymmen och diskutera hur de kan användas. Kan ni ordna ett gemensamt krisförråd och vad ska finnas där?
Kan ni inrätta ett samlingsrum där det alltid finns en radio som går på batteri?
Se över era kontaktvägar. En chattgrupp eller Facebookgrupp för bostadsområdet kan vara en start, men också papperslistor med telefonnummer, som förstås ska vara frivilligt att uppge.
Ta fram en plan på hur ni kan klara ett läge utan tillgång på el, vatten och värme. Öva på att laga mat gemensamt på en grill på innergården eller liknande.
Fundera på vilka av er som skulle behöva extra hjälp i en kris.

Läs mer om grannsamarbete i kris på Myndigheten för civilt försvars webbplats

Läs mer om ämnet

Vill du veta mer om hemberedskap?

På Myndigheten för civilt försvars webbplats hittar du fördjupad information och fler tips och råd om hur du kan förbereda ditt hem och din familj för olika kriser.

Myndigheten för civilt försvar

Källor

Information på Krisinformation.se kommer från ansvariga myndigheter och aktörer.