Om du bor nära ett kärnkraftverk
Du som bor eller arbetar inom beredskapszonen till ett kärnkraftverk behöver veta vad du ska göra om något händer.
I Sverige finns kärnkraftverken i
- Forsmark, Uppsala län
- Oskarshamn, Kalmar län
- Ringhals, Hallands län.
Så förbereder du dig
Runt kärnkraftverken finns en inre och en yttre beredskapszon med en ungefärlig sträckning på fem respektive 25 kilometer. Om du bor eller arbetar inom beredskapszonerna ska du vara förberedd och känna till vissa rutiner.
Varningar och larm
Utomhuslarm
Runt varje kärnkraftverk finns cirka 100 ljudsändare utplacerade i både den inre och den yttre beredskapszonen. Det är samma Hesa Fredrik-tutor som används vid VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). Sändarna aktiveras från kärnkraftverkets övervakningscentral. Vid en varning ljuder sändarna i sju sekunder följt av 14 sekunders tystnad som sedan upprepas.
När du hör signalen och det inte är kvartalsprov ska du:
- Gå inomhus
- Stänga dörrar, fönster och ventilation
- Lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information
Inomhuslarm
Alla hushåll i beredskapszonerna har en särskild varningsmottagare kopplad till RDS-systemet via Sveriges Radio. RDS betyder Radio Data System och används också bland annat i bilradion.
Mottagarna larmar genom en kraftig signal och därefter hör du ett meddelande från Sveriges Radio om vad du ska göra. Varningsmottagen visar upp vilken typ av larm det handlar om; provlarm, beredskapslarm eller haverilarm.
Varningsmottagarna testas varje kvartal den första helgfria måndagen kl. 19:00, samma dag som VMA-tutorna testas. Då kommer en signal på låg volym och P4-kanalen startar automatiskt. Sveriges Radio läser upp ett kort meddelande om att det är ett provlarm.
Har du frågor om varningsmottagare?
Om du bor i en beredskapszon och har frågor om din varningsmottagare ska du kontakta din länsstyrelse. Det gäller till exempel om mottagaren slutat att fungera.
På Myndigheten för civilt försvars webbplats finns mer information och svar på de vanligaste frågorna om varningsmottagare.
Jodtabletter
Länsstyrelsen ska se till att alla som bor inom beredskapszonerna har tillgång till jodtabletter. Om du bor i en beredskapszon och saknar jodtabletter ska du kontakta din länsstyrelse.
Skyddar kroppen mot strålning
Att ta jod i tablettform är ett sätt att skydda kroppen under ett radioaktivt utsläpp. Om du redan har jod i kroppen tar inte sköldkörteln upp det radioaktiva jodet från ett utsläpp. Detta är extra viktigt för barn, gravida och ammande eftersom sköldkörteln är känsligare hos barn och foster än hos vuxna. Däremot visar forskning att personer över 40 år inte löper någon risk att få sköldkörtelcancer av radioaktivt jod. För vuxna över 40 år gör därför jodtabletter ingen nytta. Man ska heller inte ge jodtabletter till djur.
Behöver tas vid rätt tidpunkt
Jodtabletterna behöver tas vid rätt tidpunkt och endast på uppmaning av länsstyrelsen. Tar du jodtabletterna för tidigt eller för sent minskar effekten.
Läs mer om jodtabletter och strålning på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats
Utrymning
Om larmet går
Om det går att ett larm i närheten av där du befinner dig ska du göra följande:
- Gå in och stanna inne. Du har bättre skydd inne än ute.
- Stäng dörrar, fönster och ventilation. Då kommer inte förorenad luft in.
- Lyssna på din lokala Sveriges Radio P4-kanal. Där får du höra vad som hänt och vad du bör göra. Ta även del av information på Krisinformation.se
- Hjälp andra. Släpp till exempel in personer som behöver skydd inomhus.
- Gå inte ut förrän meddelande om att faran är över har lämnats i Sveriges Radio P4 eller genom ljudsändare utomhus.
- Fortsätt följa myndigheternas rekommendationer. Det kan till exempel handla om att alla som bor i ett visst område behöver evakueras.
Källor
Källor
Information på Krisinformation.se kommer från ansvariga myndigheter och aktörer.