Höjd beredskap och krig

Höjd beredskap

Regeringen kan besluta om höjd beredskap för att stärka Sveriges möjligheter att försvara sig. Det kan ske vid till exempel krig och konflikter i vårt närområde, eller om läget i omvärlden allvarligt påverkar vårt land eller hotar vår säkerhet och självständighet. Vid höjd beredskap ska du följa myndigheternas råd och hålla dig uppdaterad om vad som händer. Om allmän tjänsteplikt införs ska du som är krigsplacerad omedelbart infinna dig för tjänstgöring. 

Läs mer om allmän tjänstepliktHöjd beredskap är ett samlingsnamn för beredskapsnivåerna "skärpt beredskap" och "högsta beredskap". 

Skärpt beredskap 

Skärpt beredskap är den lägre av de två nivåerna. Om regeringen beslutar om skärpt beredskap bedöms Sverige vara i krigsfara eller att det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser. Då ska samhället börja ställa om för att möta totalförsvarets behov. Samtidigt ska ordinarie verksamhet fortsätta i så stor utsträckning som vanligt. 

Högsta beredskap 

Högsta beredskap är den högsta av de två beredskapsnivåerna och råder automatiskt om Sverige hamnar i krig. Om regeringen beslutar om högsta beredskap kan det också handla om att det råder krigsfara (alltså inte krig). All samhällsverksamhet som bedrivs ska då stödja totalförsvaret. Myndigheter och kommuner ska krigsorganiseras och allmän tjänsteplikt införs.

Andra lagar vid höjd beredskap

Höjd beredskap ger regeringen större frihet att agera och fatta olika beslut, och andra lagar kan användas vid sidan av dem som gäller i fredstid. Till exempel kan staten ta över privat egendom som behövs för totalförsvaret. Det kan handla om byggnader, transporter och maskiner.

Höjd beredskap innebär också att bland annat kommuner och statliga myndigheter måste anpassa sin organisation och verksamhet till särskilda krav som då gäller. Även om det råder svåra förhållanden är till exempel kommunen skyldig att hålla igång verksamhet som äldreomsorg, skola och renhållning.