Lättläst: Så hanterar Sverige kriser
Här får du veta hur Sverige hanterar kriser.
Så fungerar svensk krishantering
Sättet Sverige hanterar kriser på
bygger på tre principer:
- ansvarsprincipen
- likhetsprincipen
- närhetsprincipen.
Ansvarsprincipen
Den som ansvarar för en verksamhet
i vanliga fall har samma ansvar vid en kris.
Till exempel ansvarar sjukvården för vård
och kommunen för skola och äldreomsorg.
Likhetsprincipen
Vid en kris ska en verksamhet fungera
så normalt som möjligt.
Om det går ska arbetet fortsätta
på samma sätt och på samma plats.
Närhetsprincipen
En kris ska hanteras där den inträffar.
Den kommun som är närmast ska
ta hand om situationen.
Om hjälpen inte räcker kan kommunen q
eller regionen få stöd från staten.
Kommunens ansvar vid en kris
Kommunen har en viktig roll
när något allvarligt händer.
Ju bättre kommunen är förberedd,
desto bättre kan samhället hantera en kris.
Kommunen ska
- se till att viktiga verksamheter
fortsätter att fungera - samordna arbetet mellan myndigheter,
företag, föreningar och andra aktörer - ha planer för hur olika kriser
ska hanteras - öva på att hantera till exempel
elavbrott och översvämningar - ge stöd till personer som drabbas av
en allvarlig händelse.
Regioners ansvar vid en kris
En region ansvarar bland annat
för sjukvård och kollektivtrafik.
Regionen ska vara förberedd
på att hantera kriser.
Regionen ska
- se till att viktiga verksamheter
fortsätter att fungera - använda resurserna på bästa sätt
vid en kris - ge stöd till personer som mår psykiskt
dåligt efter en allvarlig händelse - arbeta för att minska smittspridning
vid epidemier och pandemier.
Beredskapsmyndigheter
Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar
för att Sverige ska kunna hantera kriser.
De kallas beredskapsmyndigheter.
Beredskapsmyndigheterna ska vara extra
väl förberedda och kunna fortsätta
sitt arbete även vid höjd beredskap.
Beredskapssektorer
Beredskapsmyndigheterna samarbetar
inom olika områden.
Varje område kallas för beredskapssektor.
Varje sektor ansvarar för
ett viktigt område i samhället.
Tolv beredskapssektorer
Varje beredskapssektor
har en ansvarig myndighet.
- Ekonomisk säkerhet: Försäkringskassan
- Elektroniska kommunikationer och post: Post- och telestyrelsen
- Energiförsörjning: Energimyndigheten
- Finansiella tjänster: Finansinspektionen
- Försörjning av grunddata: Skatteverket
- Hälsa, vård och omsorg: Socialstyrelsen
- Industri, byggande och handel: Tillväxtverket
- Livsmedelsförsörjning och dricksvatten: Livsmedelsverket
- Ordning och säkerhet: Polismyndigheten
- Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen: Myndigheten för civilt försvar
- Transporter: Trafikverket
- Utrikeshandel: Kommerskollegium
Frivilliga försvarsorganisationer
Frivilliga försvarsorganisationer
är en del av Sveriges krisberedskap
och totalförsvar.
De har kunskap som kan behövas
vid kriser och krig.
De kan till exempel hjälpa till med:
- kommunikation
- transporter
- logistik
- stabsarbete
- eftersök med hund.
Informationen på sidan kommer från:
- Myndigheten för civilt försvar
- SKR: Sveriges Kommuner och Regioner