Tips och råd om kriser för den med en funktionsnedsättning
Många av de allmänna råd Krisinformation.se har om hemberedskap gäller även den som lever med en funktionsnedsättning.
Vi som arbetar på Krisinformation.se vill gärna veta om det är något i de råden som inte fungerar på grund av en funktionsnedsättning. Eller om du har frågor och tips till oss. Använd våra kontaktuppgifter nedan.
Få information om kriser
Krisinformation.se publicerar myndigheters varningar och information om kriser på webben, i sociala medier och appen Krisinformation. För att kunna ta del av myndigheters information på internet kan den som har nedsatt syn använda uppläsningsverktyg eller skärmläsare.
Installera och lär dig använda apparna Krisinformation eller SOS Alarms app 112.
Den som inte hör kan med de apparna ställa in så att de märker när det kommer ett viktigt meddelande till allmänheten. Bra både för den som inte hör tutan och andra.
Information som kommer i apparna Krisinformation och 112 är svenska myndigheters information om allvarliga händelser. Om du har frågor om kriser kan du som använder sociala medier och internet kontakta Krisinformation.se med frågor. Du kan också maila oss. Tänk på att inte lägga ut känsliga privata uppgifter så att andra kan se dem. Använd i stället direktmeddelanden.
Kontaktuppgifter Krisinfo
E-post: redaktionen@krisinformation.se
X (tidigare Twitter): @krisinformation
Facebook: www.facebook.com/krisinformation
Instagram: @krisinformation
Hjälp med telefonsamtal
Du kan inte ringa till Krisinformations redaktion, men det finns ett nummer som svarar på frågor om kriser, 113 13. Behöver du hjälp att göra ett telefonsamtal på grund av hörselnedsättning så kan du använda någon av tjänsterna bildtelefoni eller texttelefoni. En annan tjänst är teletal. Den kan alla som behöver hjälp med ett vanligt telefonsamtal använda.
Information som just du behöver
Se till att ha information du behöver, som viktiga telefonnummer, utskriven så att du kan läsa även utan ström. Det kan vara telefonnummer till kommunen, kontaktpersoner, familj och släkt, elbolag, vattenleverantör, telefon- och elbolag, färdtjänsten eller grannar.
Märk dina saker och ha information som går att läsa även om belysningen är dålig.
Tänk igenom hur du lättast kommunicerar med andra. Vad behöver du för det? Det kan till exempel vara papper och penna. Ta gärna andra till hjälp när du förbereder detta.
Grannar
Var öppen mot dina grannar och andra i omgivningen om du lever med en funktionsnedsättning som kanske inte märks. Ju fler som känner till din funktionsnedsättning, desto större blir möjligheten att du ska kunna få hjälp om du behöver det. Tänk på att alla kan hjälpa till i en kris. Genom att stödja, kanske tolka och förmedla information till andra. Eller kanske bara finnas tillhands för den som behöver stöd.
Hjälpmedel
Tänk igenom vad som krävs för att du ska kunna klara dig utan el. Testa gärna för att komma på vad som inte fungerar utan ström. Har du hjälpmedel som kräver ström eller uppladdning?
Fundera över vilka hjälpmedel du har svårt att klara dig utan och försök få tag på reserver att förvara i din krislåda. Glöm inte extra batterier. Använder du mediciner kan det vara bra att ha lite extra av dem om något oväntat skulle inträffa.
Skyddsrum
Ta reda på var närmaste skyddsrum finns. Öva på hur du tar dig dit. Kom ihåg att du inte har ett speciellt skyddsrum just du tillhör Om det skulle bli krig och flyglarm går, så söker du upp närmaste skyddsrum. Du ska stanna i skyddsrummet tills faran är över men ska inte bo inte där permanent. Ledarhund och assistanshund får du ha med, men inte sällskapsdjur.
Trygghetspunkter
Trygghetspunkter används av många kommuner om det uppstår en kris. Det är ett ställe dit du kan ta dig på egen hand om du behöver hjälp. Det kan vara under ett långt strömavbrott eller om uppvärmningen i ditt hem slutar fungera. Det kan också vara ett ställe där du kan få information ifall telefoner och internet slutar fungera. Trygghetspunkter finns bara om det blir en kris. Trygghetspunkter kan startas i skolor, andra kommunala lokaler eller på brandstationer.
Det är olika vad för något du kan få hjälp på en trygghetspunkt. Men det kommer finnas personal om kan hjälpa dig. Kontakta den som ansvarar för krisberedskap i kommunen och fråga om de kommer ha trygghetspunkter i kriser. Du kan fråga var dessa kommer att finnas, vilken hjälp som finns afå där och hur du, med en funktionsnedsättning, kan använda trygghetspunkten. Kan du få hjälp att ta dig dit i en kris?
Uppsamlingsplatser är ställen dit du ska ta dig om du blir evakuerad och inte kan vara kvar hemma.
Använder du assistans- eller ledarhund? Kontrollera med kommunen om du får ha ledarhunden med till trygghetspunkter eller uppsamlingsplatser.
Vattentankar
Om dricksvattnet slutar komma i kranen under en längre tid ska kommunen och räddningstjänsten ställa ut tankar där du kan hämta vatten. Kontakta din kommun eller räddningstjänst för att höra hur just du ska göra i sådana fall.
Brandstation och nödtelefon
Om telefonen slutar fungera ska du ändå kunna ringa efter en ambulans om du blir svårt sjuk. Många brandstationer har en nödtelefon som du kan använda även om telefonnätet ligger nere.
Ta reda på var närmaste brandstation finns, om det finns en nödtelefon där (det gör det inte alltid) och hur du som lever med en funktionsnedsättning, ska kunna använda den. Kontakta den som ansvarar för krisberedskap på din kommun eller ring till din räddningstjänst. Använd deras vanliga telefonnummer och inte larmnumret 112. Oftast kan kommunens växel koppla dig dit eller ge dig telefonnumret. Du kan också leta upp det på räddningstjänstens webbplats.
Ditt hem
Ta reda på vilka olika sätt det finns att ta dig ut ur huset. Använd olika vägar olika dagar så att du håller kunskapen vid liv.
Boende och assistans
Den som bor i vård- eller äldreboende eller på annat sätt får bistånd genom kommunen omfattas av boendets eller assistansgivarens krav på kontinuitetsplanering. Det betyder att den som ansvarar för boende, tjänster som inköp och annat ska se till att detta fungerar även i en kris. Tala med din biståndshandläggare, assistansbolaget eller boendet så får du veta mer.
Kontakta också din intresseorganisation för mer information om hur du klarar kriser.