Så arbetar Sverige med klimatanpassning
Den lokala nivån – kommunerna
Många av kommunens verksamheter påverkas av klimatförändringar. Förändrade grundvattennivåer kan till exempel påverka tillgången på dricksvatten i kommunen. Ett annat exempel är räddningstjänsten som måste ha beredskap för fler väderrelaterade händelser och naturolyckor.
Kommunerna har också ansvar för bygglov, miljötillsyn med mera. Enligt lag måste kommunerna i sin översiktsplan redovisa riskerna för att klimatförändringarna orsakar skador på det som byggs i kommunen.Hur riskerna kan minskas ska också framgå av planen.
Regional nivå – länsstyrelserna
Länsstyrelserna har ett uppföljningsansvar för kommunernas arbete med klimatanpassning. De ska även initiera och stötta kommunernas klimatanpassningsarbete.
Länsstyrelserna har också en viktig roll att samordna arbetet med klimatanpassning inom länet och över kommungränserna. De ska bland annat motverka att klimatanpassande åtgärder i en kommun skapar problem i en annan. Det kan till exempel handla om översvämningsrisker i ett avrinningsområde som ofta sträcker sig över större områden.
Nationell nivå – regering, riksdag och statliga myndigheter
Riksdag och regering
Dessa är de högsta beslutande organen i Sverige och bestämmer om lagar och förordningar som styr klimatanpassningen i Sverige.
- Riksdagen har antagit en nationell strategi för klimatanpassning. Syftet är att stärka det långsiktiga klimatanpassningsarbetet i Sverige och den nationella samordningen av klimatanpassning.
- Förordning (2018: 1428) styr 32 myndigheters och samtliga 21 länsstyrelsers arbete med klimatanpassning.
- SMHI har fått i uppdrag av regeringen att samordna och stödja myndigheternas arbete med klimatanpassning.
- Det finns många lagar som direkt eller indirekt påverkar klimatanpassningen i Sverige. De tydligaste är Plan- och bygglagen och Miljöbalken.
- Regeringen har även gett Boverket ett särskilt uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.
Statliga myndigheter
Statliga myndigheter med utpekat ansvar för klimatanpassning ska stödja och hjälpa inom respektive myndighets område eller sektor. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ska till exempel stötta klimatanpassningen inom jordbruks- respektive skogsbrukssektorn. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap ska öka samhällets beredskap för klimatrelaterade olyckor och kriser som skogsbränder och översvämningar, medan Folkhälsomyndigheten tittar på hur klimatförändringar påverkar människors hälsa.
I Förordning (2018:1428) listas alla myndigheter med utpekat ansvar för att arbeta med klimatanpassning.
Nationella expertrådet för klimatanpassning
Regeringen har tillsatt ett särskilt råd som ska granska och utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige. Rådet är knutet till SMHI. Var femte år ska rådet ta fram en rapport som bland annat ska innehålla förslag på det fortsatta arbetet med klimatanpassning i Sverige. Den första rapporten överlämnades till regeringen i februari 2022.
Nationella expertrådet för klimatanpassning har en egen webbplats.
Källa till denna sida: SMHI