Vad kan du göra?

Läs om vad du som privatperson kan göra för att vara bättre förberedd på förändringar i klimatet. Du hittar även tips på hur du själv kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser.
Publicerades

Öka din egen hemberedskap

Med fler extrema väderhändelser ökar också risken för till exempel långa avbrott i el- och vattenförsörjningen. Det blir därför ännu viktigare att du kan klara dig själv några dygn och helst upp till en vecka. Viktigast att tänka på är värme, vatten, mat och kommunikation.

Läs mer om hemberedskap och vad som är viktigt att ha hemma

Klimatanpassa din bostad

Det finns flera sätt att se till att ditt hem blir bättre rustat mot extrema väderhändelser. Det kan till exempel handla om att se över husets dränering och vattenavrinning eller att skaffa markiser för att stänga ute värmen. Om du inte själv äger ditt hus kan du påverka hyresvärden eller bostadsrättsföreningen att genomföra anpassningar.

SMHI:s webbplats hittar du tips och råd om hur fastighetsägare kan jobba med klimatanpassning. 

Minska din egen klimatpåverkan

Privatpersoners klimatpåverkan räknas i antal ton växthusgaser som man släpper ut per person och år. I Sverige har vi ett genomsnitt på åtta ton per person vilket är betydligt över genomsnittet för hela jordens befolkning. För att nå Parisavtalets mål om att hålla temperaturökningen på under 1,5 grader jämfört med förindustriell tid behöver utsläppen vara högst ett ton per person år 2050.

Knappt en tredjedel av svenskarnas utsläpp av växthusgaser rör sådant som är svårt att påverka som enskild person, som till exempel byggande av vägar och hus eller saker som samhället köper in gemensamt. Men resterande utsläpp kan du själv påverka.

Genom att leva mer klimatsmart kan du sänka dina utsläpp med flera ton per år. Hur du agerar kan också påverka andra att göra mer klimatvänliga val. Om många svenskar sänker sina utsläpp kan det få stor betydelse för Sveriges totala klimatpåverkan.

Nedan listar vi några områden där det är lätt att sänka sina utsläpp.

Resor

Flygresor, och särskilt långa sådana, ger stora koldioxidutsläpp. En resa tur och retur till Spanien motsvarar cirka ett ton koldioxid per resenär. Genom att resa mer sällan och välja resmål som inte är så långt bort kan du minska din klimatpåverkan mycket. Att resa med tåg istället för flyg är också ett sätt att minska klimatpåverkan.

Genom att resa kollektivt istället för med en fossildriven bil bidrar du också. Om bilresa är det enda alternativet, försök att samåka.

Mat

Det är inte alltid enkelt att välja rätt om man vill minska sitt klimatavtryck och samtidigt tänka på flera hållbarhetsaspekter. Växtbaserade livsmedel påverkar generellt klimatet i betydligt lägre grad än kött, framförallt kött från nötboskap. Samtidigt kan betande djur ha en positiv inverkan på miljön om de hålls på naturbetesmark som ökar den biologiska mångfalden.

Förutom vilka livsmedel vi väljer att konsumera är minskat matsvinn ett bra sätt att få ned sin klimat- och miljöbelastning.  

Bostad

Du kan göra en del för att få ditt boende mer klimatsmart. Har du eget hus kan du om möjligt välja en energieffektivare uppvärmning, till exempel bergvärme istället för direktvärmande el. Att isolera fönster och gamla vindar kan få ner både kostnader och energianvändning. Om du bor i lägenhet kan du försöka påverka fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen att göra klimatsmarta val.

Om alternativet finns så välj klimatsmart el.

Övrig konsumtion

Det är bra både för klimatet och den egna plånboken att reparera och köpa begagnat istället för att köpa nytt. Men ibland kan det också vara bra att byta ut saker som använder mycket el, till exempel en gammal frysbox.

Vi konsumerar över15 kilo textilier per person och år i Sverige. En stor del av dessa textilier är kläder. Du kan minska ditt klimatavtryck genom att välja kläder som håller länge om du köper nytt. Ett annat tips är att köpa textilier second hand och att se till att avlagda kläder återanvänds.

Läs mer

Läs mer om hur du kan minska din klimatpåverkan på Naturvårdsverkets webbplats.

Källor till denna sida: Naturvårdsverket, SMHI och MSB