Solstormar och rymdväder

Få solstormar når jorden och påverkar samhället. Men vår sårbarhet för solstormar och andra former av rymdväder ökar eftersom vi blir alltmer beroende av elektricitet och elektronik.
Uppdaterades
Solstormar kan vara koronamassutkastningar eller soleruptioner.

Solen slungar ständigt ut materia. En så kallad solstorm uppstår när aktiviteten på solen blir så kraftig att partiklar bildar elektromagnetiska fält som kastas i hög hastighet mot jorden.

Två typer av solstormar

Solstormar kan antingen vara koronamassutkastningar eller elektromagnetiska strålningsutbrott, soleruptioner. Koronamassutkastningarna ger upphov till geomagnetiska stormar, vilket är störningar i jordens eget magnetiska fält. Detta kan skada elförsörjningen. Soleruptionerna kan skapa problem för radiokommunikation och GPS-systemet.

Soleruptionerna är stora explosioner på solens yta som uppkommer nära solfläckar. Partiklar accelererar och sänder ut strålning som kan nå jorden. Koronamassutkastningar är stora plasmamoln med fria elektroner och protoner som kastas ut från solens yttersta hölje (korona).

Soleruptionerna kan nå jorden snabbt. Koronamassutkastningar brukar nå jorden inom tre till fyra dygn. De allra flesta koronamassutkastningarna böjer dock av och passerar vid sidan av jordens skyddande magnethölje.

Konsekvenser av solstormar

I extrema fall kan solstormar orsaka störningar i elförsörjning och elektroniska kommunikationer och orsaka problem för tåg- och flygtrafik.

När elektriska strömmar som är orsakade av solstormen går genom högspänningsledningar, järnvägens signalsystem och olje- och gasledningar talar man om geomagnetiskt inducerade strömmar.

I elnätet kan inducerade strömmar leda till att kraftledningar och transformatorer kopplas från, och till och med skadas. Detta kan orsaka kortare eller längre strömavbrott. Störningar av elektroniska kommunikationer orsakas främst av längre strömavbrott men kan även uppkomma då strömmar induceras i telenätets kopparledningar som skadar utrustning.

Solstormar kan också påverka tågtrafiken genom att inducerade strömmar orsakar signalfel. Flygtrafiken kan drabbas av störningar av radiokommunikation och GPS-system.

Prognoser och varningar

Prognoser för rymdväder utgår från satelliter och markstationer. Den amerikanska satelliten ACE, Advanced composition explorer, mäter bland annat solvindens hastighet, täthet och magnetfältets riktning när det passerar satelliten. Genom denna information kan en geomagnetisk storm förutsägas omkring en halvtimme innan den inträffar.

Mätdata från satelliten samlas in av NOAA i USA och kan sedan hämtas hem av varningscenter (RWC) för rymdväder. De data som då har inhämtats gör det möjligt för varje center att kunna göra egna prognoser. För Sveriges del är det Institutet för rymdfysik i Lund som sköter det arbetet.

I vissa fall är det möjligt att följa aktiviteten på solen upp till en månad innan en solstorm uppkommer, vilket gör det möjligt att i god tid varna för att eventuella störningar kan uppstå.

Informationen kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Svenska kraftnät.