Skyddsrum – så funkar det

Vid ett militärt angrepp ska Sveriges 65 000 skyddsrum snabbt kunna ge skydd åt miljontals svenskar. Så hur går det till i praktiken? Vi har pratat med MSB:s expert Lars Gråbergs.

I dag fungerar de som till exempel pingisrum eller cykelförråd. Men vid höjd beredskap ska cyklarna vara utslängda och skyddsrummet iordningställt inom 48 timmar. Hur går det till? Vad finns i ett skyddsrum? Får man ta med sig sitt husdjur? MSB:s skyddsrumsexpert Lars Gråbergs svarar på Krisinformations frågor.

Vem iordningställer skyddsrummen?

 Fastighetsägaren ansvarar för att all utrustning finns, att skyddsrummet fungerar som det ska och att det öppnas upp vid höjd beredskap. Men det är du som skyddssökande som måste tömma rummet, installera ventilationen och se till att vattenkärl och toaletter kommer på plats. Varje skyddsrum har ett förråd med utrustning, verktyg och instruktioner.

Vad finns i skyddsrummet när det är iordningställt?

 Det är egentligen bara vattenkärl och torrtoaletter som avskärmas med hjälp av träväggar eller skynken. Utöver det finns det en ventilationsanläggning som kan drivas med hjälp av el eller manuellt med vev. Det är inget lyxigt utrymme direkt.  


Vad skyddar skyddsrummet mot?

 Ett skyddsrum är inget primärt mål vid en attack. Det ska skydda mot tryckvåg och splitter från en bomb som slår ned i närheten av skyddsrummet, däremot är det inte säkert att det står emot en direkt träff. Det skyddar även mot gaser, radioaktivitet och biologiska stridsmedel.  

Vem är skyddsrummen till för?

 De är endast till för civilbefolkning. Däremot behöver man inte ha svenskt medborgarskap eller vara bosatt i Sverige för att få söka skydd i ett skyddsrum.

Finns det skyddsrum för hela Sveriges befolkning? 

 Nej, det finns 65 000 skyddsrum med plats för cirka 7 miljoner människor. Men man ska inte stirra sig blind på täckningsgrad. Det viktiga är att de finns på rätt ställen, till exempel större städer som är svåra att utrymma. Just nu utreds om det ska byggas nya skyddsrum,  och beslutar man sig för det kommer man lägga stor vikt vid placeringen av dem. Man diskuterar även alternativa skydd som till exempel tunnelbanestationer och hur man kan förbättra skyddet i dessa.  

Hur vet jag vilket skyddsrum jag ska gå till?

 Man tillhör inte något visst skyddsrum utan du går helt enkelt till det som ligger närmast eftersom det inte är säkert att du befinner dig hemma när du behöver söka skydd. Får du inte plats i ett skyddsrum får du ta dig till nästa.

På MSB:s hemsida finns en karta över alla Sveriges skyddsrum. Vid ett akut läge kan man även söka skydd i tunnlar eller källare.

Får man ta med sig stolar att sitta på?

 Det finns inga regler för detta. Varje person har 0,75 kvadratmeter och om man behöver sitta på en stol så hoppas jag att övriga personer i rummet tillåter det.

Hur gör man med mat?

 Det måste man ta med själv. Tänk på att det behöver vara mat som tål rumstemperatur och som inte behöver värmas. 

Vad ska man mer ha med sig?

 Först och främst toapapper, hygienartiklar, mediciner, värdehandlingar och varma kläder. Ficklampa och vevradio är också bra.

 Sedan får man så klart utgå från sina egna behov. Har man barn kan det vara bra med saker som sysselsätter dem, som böcker, kortspel eller ipad med extrabatteri. 

Får man ta med sig sitt husdjur till skyddsrummet?

 Skyddsrummen är till för befolkningen och det finns inget stöd för att man ska kunna ta med husdjur. 

Finns det några rekommendationer för hur man ska bete sig i ett skyddsrum?

 Nej, det finns inga nedskrivna rekommendationer. Men man hoppas ju att människor hjälper varandra och inte bara tänker på sig själva.

 

Fakta om skyddsrum

Sverige började bygga skyddsrum åt civilbefolkningen i slutet av 1930-talet. En slutsats man drog från första och sedan andra världskriget var att civilbefolkningen i större utsträckning än tidigare blivit mer inblandad i krigshandlingarna. Det berodde dels på flygets utveckling men också på användningen av gas som stridsmedel. Detta förstärktes ytterligare med användningen av massförstörelsevapen. Under 1950-, 60- och 70-talen byggdes skyddsrum i alla nybyggda hus.

Totalt finns det nästan 65 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner människor. Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus, skolor och industrifastigheter. I fredstid får skyddsrummen användas som exempelvis förråd, cykelrum eller föreningslokaler under förutsättning att det inte sänker rummets skyddsförmåga.
Fastighetsägaren har ansvar för underhållet av skyddsrummet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för att mängden skyddsrum bevaras och genomför bland annat kontroller av rummen. Om man upptäcker brister ligger det på fastighetsägarens ansvar att åtgärda dessa. 

I krig räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Det spelar heller ingen roll om du är svensk medborgare eller inte. Däremot är skyddsrummen endast till för civilbefolkning och inte för militär.

Ta reda på var närmsta skyddsrum ligger via MSB:s skyddsrumskarta

Källa: MSB

 

Skyddsrumsförråd

Varje skyddsrum har ett förråd med verktyg, vattenkärl, torrtoaletter och någon form av toalettavskärmare. Foto: Pavel Koubek. 

Torrtoaletter

Närbild på toalettkärl.

Toaletterna i ett skyddsrum är enkla plastkärl med lock. När kärlet är fullt sätter man på locket och ställer det åt sidan. Foto: Pavel Koubek

Toalettväggar

Träväggar i en trave. På en lapp står det Skyddsrumsutrustning, 9 st väggar till wc.

Toaletterna kan skärmas av från resten av skyddsrummet. I det här fallet är det träväggar men det finns även skyddsrum där man använder skynken. Foto: Pavel Koubek

Ventilationssystem som går att veva

Bild på gammalt ventilationssystem.

Ventilationen i ett skyddsrum kan ibland drivas av el, men alltid drivas manuellt med hjälp av handkraft. I det senare fallet monterar man en vev på tilluftsfläkten och vevar runt. Veven finns i skyddsrumsförrådet. Foto: Pavel Koubek

Ventiler

Bild på skyddsrumsventiler.

Bilden visar så kallade övertrycksventiler som släpper ut förbrukad luft från skyddsrummet. I vissa skyddsrum finns också stötvågsventiler som slår igen av en tryckvåg – om en bomb slår ned i närheten stängs ventilerna av tryckvågen, så att man inte får in splitter, gas eller radioaktivitet i rummet. Foto: Pavel Koubek

Publicerades