Så förbereder du dig för en kärnteknisk olycka

Den som bor eller arbetar nära ett kärnkraftverk, i den så kallade beredskapszonen, ska vara förberedd enligt särskilda rutiner.
Uppdaterades
Ringhals kärnkraftverk med båtar i förgrunden.

Så larmas du om en incident inträffar i Sverige

Vid en störning eller ett haveri i en svensk kärnteknisk anläggning går ett varningslarm från kärnkraftverket ut till alla som bor inom beredskapszonen. Alla hushåll i zonen har en särskild varningsmottagare kopplad till RDS-systemet via Sveriges Radio. RDS betyder Radio Data System och används också bland annat i bilradion. Genom RDS kan information sändas ut i en FM-radiokanal.

Varje varningsmottagare i beredskapszonen sänder ut en kraftig signal och ett varningsmeddelande läses upp. Systemet består av både inomhus- och utomhuslarm. Varningsmottagarna testas varje kvartal den första helgfria måndagen kl. 19:00, samma dag som VMA-tutorna testas. Då kommer en signal på låg volym och P4-kanalen startar automatiskt. Sveriges Radio läser upp ett kort meddelande om att det är ett provlarm.

Vid ett haverilarm utfärdas även tyfonlarm för att varna allmänheten i kärnkraftverkets närhet.  Vid en allvarlig händelse aktiveras en beredskapsorganisation som leds av länsstyrelsen. Beredskapsorganisationen arbetar enligt en särskild och övad larmplan.

Har du frågor om din varningsmottagare?

Om du bor i en beredskapszon och har frågor om din varningsmottagare ska du kontakta din länsstyrelse. Det gäller till exempel om mottagaren slutat att fungera. 

Om larmet går i närheten av dig

  • Gå in och stanna inne. Du har bättre skydd inne än ute.
  • Stäng dörrar, fönster och ventilation. Då kommer inte förorenad luft in.
  • Lyssna på din lokala Sveriges Radio P4-kanal. Där får du höra vad som hänt och vad du bör göra.
  • Hjälp andra. Släpp till exempel in personer som behöver skydd inomhus.
  • Gå inte ut förrän meddelande om att faran är över har lämnats i Sveriges Radio P4 eller genom utomhusvarning.

Nya beredskapszoner

Från den 1 juli 2022 gäller nya beredskapszoner för svenska kärnkraftverk. Runt kärnkraftverken finns en inre och en yttre beredskapszon med en ungefärlig sträckning på fem respektive 25 kilometer. Det finns också en planeringszon om ungefär 100 kilometer.

De som bor i zonerna ska ha tillgång till jodtabletter och kunna varnas snabbt. Det finns även en planering för utrymning och inomhusvistelse.

Jodtabletter skyddar kroppen

Vid kärnkraftsolycka sänds meddelande om jodtabletter ut i radio. Att ta jod i tablettform är ett sätt att skydda kroppen under ett radioaktivt utsläpp. Om man redan har jod i kroppen tar inte sköldkörteln upp det radioaktiva jodet från ett utsläpp.

De som bor i närheten av kärnkraftverk har fått jodtabletter att ta om radioaktivt jod skulle spridas i luften. För att få bästa möjliga skydd ska man ta dosen så snabbt som möjligt efter att utsläpp av radioaktivt jod har blivit känt. Detta är extra viktigt för barn och gravida eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare än hos vuxna.

Däremot visar forskning att personer över 40 år inte löper någon risk att få sköldkörtelcancer av radioaktivt jod. För vuxna över 40 år gör därför jodtabletter ingen nytta. Man ska heller inte ge jodtabletter till djur. 

Om du bor i en beredskapszon och saknar jodtabletter kan du kontakta din länsstyrelse. 


Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten, länsstyrelserna, Sveriges Radio och SOS Alarm.

Läs mer