Så förbereder du dig för en kärnteknisk olycka
Så larmas du om en incident inträffar i Sverige
Vid en störning eller ett haveri i en svensk kärnteknisk anläggning går ett varningslarm från kärnkraftverket ut till alla som bor inom beredskapszonen. Alla hushåll i zonen har en särskild varningsmottagare kopplad till RDS-systemet via Sveriges Radio. RDS betyder Radio Data System och används också bland annat i bilradion. Genom RDS kan information sändas ut i en FM-radiokanal.
Varje varningsmottagare i beredskapszonen sänder ut en kraftig signal och ett varningsmeddelande läses upp. Systemet består av både inomhus- och utomhuslarm. Varningsmottagarna testas varje kvartal den första helgfria måndagen kl. 19:00, samma dag som VMA-tutorna testas. Då kommer en signal på låg volym och P4-kanalen startar automatiskt. Sveriges Radio läser upp ett kort meddelande om att det är ett provlarm.
Vid ett haverilarm utfärdas även tyfonlarm för att varna allmänheten i kärnkraftverkets närhet. Vid en allvarlig händelse aktiveras en beredskapsorganisation som leds av länsstyrelsen. Beredskapsorganisationen arbetar enligt en särskild och övad larmplan.
Har du frågor om din varningsmottagare?
Om du bor i en beredskapszon och har frågor om din varningsmottagare ska du kontakta din länsstyrelse. Det gäller till exempel om mottagaren slutat att fungera.
Om larmet går i närheten av dig
- Gå in och stanna inne. Du har bättre skydd inne än ute.
- Stäng dörrar, fönster och ventilation. Då kommer inte förorenad luft in.
- Lyssna på din lokala Sveriges Radio P4-kanal. Där får du höra vad som hänt och vad du bör göra.
- Hjälp andra. Släpp till exempel in personer som behöver skydd inomhus.
- Gå inte ut förrän meddelande om att faran är över har lämnats i Sveriges Radio P4 eller genom utomhusvarning.
Beredskapszoner
Runt kärnkraftverken finns en inre och en yttre beredskapszon med en ungefärlig sträckning på fem respektive 25 kilometer. Det finns också en planeringszon om ungefär 100 kilometer.
De som bor i zonerna ska ha tillgång till jodtabletter och kunna varnas snabbt. Det finns även en planering för utrymning och inomhusvistelse.
Jodtabletter skyddar kroppen
En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiv jod. Att ta jodtabletter mättar sköldkörteln med icke radioaktiv jod och hindrar sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod. För barn, gravida och ammande är jodtabletter extra viktigt eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare än hos vuxna. Forskning visar att den som är över 40 år inte löper någon risk att utveckla sköldkörtelcancer av radioaktiv jod. För personer över 40 år gör därför jodtabletterna ingen nytta. Djur ska inte äta jodtabletter.
Det är viktigt att du tar jodtabletter vid rätt tidpunkt och bara på uppmaning av länsstyrelsen. Tar du jodtabletter för tidigt eller för sent minskar effekten. Jodtabletter kan användas tillsammans med annat skydd som att stanna inomhus eller utrymma till en annan plats. Din ålder avgör doseringen.
Källor: Strålsäkerhetsmyndigheten, länsstyrelserna, Sveriges Radio och SOS Alarm.
