Samhällets beredskap

Vid en allvarlig kärnkraftsolycka riskerar människor, djur och miljö att utsättas för höga doser av skadlig strålning. Därför arbetar myndigheter med säkerhet. Om olyckan ändå skulle inträffa finns övade planer för att minska skadorna.
Inspektion av vattentankar på kärnkraftverket Fukushima Dai-Ichi i Japan. Foto: Nuclear Regulation Authority/Scanp

Kommunernas ansvar

Kommunernas uppgift vid en kärnteknisk olycka är att se till att verksamheten kan pågå som vanligt och att invånarna får information. Kommuner i områden där det finns kärnkraftverk deltar regelbundet i övningar för att kunna hantera effekterna av radioaktiva utsläpp.

Vid en kärnteknisk olycka ska kommunen:

  • sammankalla sin krisledningsgrupp
  • samordna kommunala insatser
  • öppna upplysningstelefonnummer
  • inkvartera människor som har fått lämna sina bostäder
  • planera för utrymning av människor inom kommunens omsorg
  • sammankalla POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande) som stöd till drabbade

Kärnkraftslänens ansvar

Kalmar, Hallands och Uppsala län har kärnkraftverk i drift i sitt område. Länsstyrelserna där ansvarar för beredskapen utanför själva kraftverksområdet. Länsstyrelsens uppgift är att skydda människor, djur och miljö mot strålning vid olyckor.

Vid en kärnteknisk olycka ska länsstyrelsen:

  • larma och eventuellt evakuera närboende
  • informera allmänheten
  • upprätta en räddningsledning med stab
  • mäta radioaktiva ämnen
  • sanera närmiljön efter olyckan

Inre beredskapszoner

Den inre beredskapszonen är ett område som sträcker sig cirka 12-15 km från varje svenskt kärnkraftverk, det vill säga från Ringhals, Forsmarks och Oskarshamns kärnkraftverk. Inom denna zon delas jodtabletter och information om kärntekniska olyckor ut till hushållen vart femte år. Här övar också länsstyrelsen för att snabbt kunna kartlägga ett radioaktivt utsläpp.

Ansvar på nationell nivå

Om en kärnteknisk olycka skulle inträffa har de statliga myndigheterna tydliga uppgifter. De myndigheter som beskrivs här har beredskap dygnet runt, alla dagar på året.

Strålsäkerhetsmyndigheten

  • samordnar den nationella strålskyddsberedskapen
  • övervakar kärnteknisk verksamhet
  • kontrollerar att säkerhets- och strålskyddsregler följs
  • arbetar för att minimera strålningens påverkan på människor och miljö vid en olycka.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

  • samordnar alarmering, information, evakuering
  • samordnar utbildning och övning av beredskapen för kärntekniska olyckor
  • ser till att varningssystemen runt kärnkraftverken fungerar
  • hjälper kärnkraftslänen med teknisk utrustning.

SMHI

  • kan beräkna spridning av radioaktiva ämnen i atmosfären
  • är del av den nationella strålskyddsberedskapen.

Socialstyrelsen

  • bedömer vilka medicinska skador och symtom som människor får om de utsätts för radioaktiv strålning
  • ger stöd och råd till sjukvården om behandling av personer som utsatts för strålning
  • informerar allmänheten.

Livsmedelsverket

  • strävar efter att begränsa den mängd radioaktiva ämnen man får i sig via mat
  • gör stickprovskontroller eller andra kontrollprogram efter en kärnteknisk olycka.

Jordbruksverket

  • ger råd och rekommendationer om jordbruk efter en kärnteknisk olycka
  • bedömer konsekvenser för jordbruks- och livsmedelsproduktionen och föreslår motåtgärder.
Uppdaterades
Taggar för denna sida: