Om du har varit med om en allvarlig händelse

Den som har varit med om en allvarlig händelse reagerar ofta starkt. Reaktionerna brukar minska när du får möjlighet att tänka igenom, förstå och bearbeta det som hänt.
Publicerades

Om du har varit med om något allvarligt kanske du först får en känsla av overklighet. Du kan få minnesluckor eller känslomässig tomhet. Med tiden minns du troligtvis händelsen tydligare. Då väcks ofta starka reaktioner.

Minnesbilder

Minnen och bilder kan tränga sig på, både när du är vaken och när du drömmer. De kan kännas så verkliga att du upplever dig vara tillbaka i händelsen.

Det är vanligt med oro, rastlöshet och en känsla av sårbarhet. Du kan få svårt att koncentrera dig. Många får kroppsliga symtom som darrningar, svettningar, hjärtklappning, spända muskler eller huvudvärk.

Du kan bli vaksam, lättskrämd och rädd för nya olyckor. Eller få svårt att sova. Symtomen brukar minska när man pratar om det som hänt. Om det håller i sig kan du kanske behöva sömnmedel tillfälligt.

Skuldkänslor och ilska

Om andra har råkat illa ut är kan du känna skuld över att ha klarat dig. Du kan önska att du hade gjort någonting på ett annat sätt än vad du gjorde. En del blir ilskna eller irriterade mot andra.

Vissa vill vara ensamma, andra söker närhet. Många börjar fundera över livets mening eller omprövar sina värderingar.

Några råd

  • Prata med andra – gärna personer som också var med om händelsen.
  • Att återberätta händelsen flera gånger kan minska påträngande minnen och mardrömmar.
  • Skriv ner tankar om det hjälper.
  • Besök platsen om det känns rätt, gärna tillsammans med någon du känner dig trygg med.
  • Barn behöver vuxna som lyssnar, förklarar och hjälper dem att återgå till vardag och lek.

Att återgå till vardagen

Fysisk aktivitet hjälper mot stress. För de flesta är det bra att återgå i arbete och rutiner, men ställ lägre krav än vanligt på dig själv den första tiden.

Även dina anhöriga kan må bättre av att förstå att starka reaktioner är normala.

Om reaktionerna blir mycket starka eller långvariga – ta kontakt med vårdcentral, husläkare eller företagshälsovård.

Källa:

Region Stockholm Katastrofpsykologi.se